Recension

: Strategier för verklighetsanknytning
Strategier för verklighetsanknytning Roberth Ericsson
2010
Black Island Books
7/10

Pretentiös debutant överlever

Utgiven 2010
ISBN 9789186115197
Sidor 58

Om författaren

robert
foto: Frida Åhlander

Roberth Ericsson, född 1976, är verksam som författare, redaktör och frilansskribent. Han har tidigare varit redaktör film- och musikredaktör på Tidningen Kulturen och har en fil. mag i litteraturvetenskap. Han är utöver Tidningen Kulturen även publicerad i tidsskrifter som Expressen, Horisont, Komma, OEI, Lyrikvännen och Axess. Han debuterade med ”Strategier för verklighetsanknytning” och har totalt utgivit tre diktsamlingar.

Sök efter boken

Är detta fantastiskt, nära ett mästerverk? Eller är det patetiskt, högtravande, försöker han bara vara smart och blir därav pinsam? Detta är frågor man ställer sig när ett verk är pretentiöst. Pretentiöst betyder ju egentligen att man har en mening med det man gör. Pretentiöst är inget skällsord. Att man har pretentioner, att man vågar ta ut svängarna, att man vill uttrycka något både snyggt och så att det berör, det är väl varje konstnärs önskan innerst inne?

Roberth Ericssons första diktsamling heter Strategier för verklighetsanknytning. Den tar avstamp någonstans vid födseln och rör sig framåt, går via olika nedstamp igenom hur ett jag formas; av olika populärkulturella yttringar, idoldyrkan, fysiskt och psykiskt. Formen skrämmer mig till en början, med en hel sida full av snedstreck som bildar formation. Är det en sån? tänker jag svensson-skeptiskt, och tycker nog för en sekund att pretentiöst trots allt är ett skällsord.

Men Ericsson är inte en sån. Snart vävs direkta order om överlevnad ihop med humoristiska chat-samtal. Ett helt stycke behandlar Vincent Gallo, och jag skrattar till vid meningar som ”Från och med den 7 juli 1998 (06:14) är Vincent Gallo min enda referenspunkt.” När strategierna listas upp, för de tankarna till estradpoesi i sin svarta vitsighet.

11. Man kan placera könet i diverse munstycken för att utröna vilken eller vilka dammsugarmodeller som finfördelar smutsen med roterande knivar.

(…)

131. Man kan saluföra varor med ”100 procent rabbat” och därmed uppfinna en ny disciplin: den ortografiska antikapitalismen.

(…)

175. Man kan pröva sanningshalten i den bland studenter vitt spridda föreställningen att skörbjugg kan undvikas enbart genom att byta form (till exempel från Gnocchi till Tagliatelle) på den pasta man undantagsvis stoppar i sig under en mycket lång tid.

I sin helhet, genomläst två gånger, lutar jag åt att tycka om Strategier för verklighetsanknytning. På det sätt man tycker om böcker som sitter inne med någon form av sanning som man tycker sig känna igen, samtidigt som de förbryllar och får en att googla för en djupare förståelse, som kanske inte infinner sig ändå. Roberth Ericsson hittar någonstans samtiden, och det är väl det man ska göra om poesi ska klassas som angelägen? Här finns både tonårsförvirringen, där man i efterhand snopet kan härleda stor del av identitetskrisen till ett skivomslag; här finns sarkasmen och självdistansen. Här finns djupdykningen i hur kroppen och psyket sägs korrelera, här finns de klassiska beskyllningarna på uppväxten och här finns porträttet av vår samtid som en sökande, orolig förvirring, där alla innerst inne önskar att rådet på sidan 49: ”Man kan älska för kärlekens skull”, ska få vara sanningen.

Mästerverk eller patetik? Kanske är pretentiösa verk alltid lite både ock? Jag suger in det sista stycket med stor beundran, och tänker att Ericsson har hittat något viktigt:

Papporna på lekplatsen säger att de ska ”ta itu med dom bitarna”, att ”utan eld blir det fan ingen rök.” Papporna på lekplatsen har rakade skallar, långa hjärnor och ett skägg runt munnen. När ångesten sätter in låter man odla ett sådant. Papporna på lekplatsen har värk i sina knän. Det är ”ett jävla skit i byggsvängen.” Papporna på lekplatsen undviker att tala om det som gör ont. När smärtan kommer säger man bara var den sitter.

Lina Arvidsson

Publicerad: 2010-08-04 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-26 20:51

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #3820

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?