På den måttligt lyckade framsidans soppburk står det “Martin Luther King” med ett litet kors efter. Det står “studentkravaller”, “Pragvår”, Svarta pantrar”, “Paris”, “Berlin”, Chicago”, “Flower Power”, “Vietnamkrig”, Majrevolt”, “Jim Morrison” och Tetoffensiven”. En soppa som på något sätt utgör 1968, året som enligt Kurlanskys originaltitel “rocked the world”. För något halvår sedan skrev jag […][...]

Rena linjer, bjärta färger, lekfulla mönster. Modeller som ser glada och friska ut. 60-talssotiga ögon och modefotografi ute i verkligheten. Carl Johan De Geer tog bilderna som de flesta av oss fortfarande förknippar med klädmärket Mah-Jong. Modeller var för övrigt Marie-Louise De Geer och Åsa Moberg, tillsammans med andra anställda, familjemedlemmar och bekanta till klädskaparna. […][...]

Studentkravaller och kårhusockupation, Vietnamkriget och Pragvåren, hippies, yippies, Flower Power och bokstavsvänster. Få årtal är lika ikoniska som 1968. Året har gått till historien som ett av de stora revolutionsåren -trots att revolutionen i sig var minst sagt splittrad och diffus. 1968 var många olika saker, på många olika platser. Det var inte ens ett […][...]

”Det är inget farligt, han sover ju”, säger Lena Nyman när hon smyger genom faderns lägenhet tillsammans med några kamrater i Vilgot Sjömans Jag är nyfiken – gul från 1967, och demonstrerar. ”Du, farsan! Det är inbördeskrig i Spanien! Det är kravaller i Ådalen, de håller på och skjuter en massa arbetare!” Ingen reaktion. ”Storstrejk!” […][...]

“Inget årtal i svensk samtidshistoria väcker så starka känslor som 1968″, börjar historikern Kjell Östberg sin bok 1968 – när allting var i rörelse. För traditionellt konservativa representerar 60-talsradikaliseringen inget mindre än en kulturkatastrof. För en mer modern höger är det då “en hundraårig period av enastående ekonomiska framsteg och välfärdsutveckling tog slut”. Liberalen Per […][...]

Jag fattar inte att jag inte hört talas om den här romanen förr. En roman som utspelar sig mitt i smeten, i det radikala, ungdomsupproriska Stockholm i slutet av 1960-talet. En roman där idéer om fri kärlek och sexualitet ofta skaver mot verkligheten, där diskussionen ständigt pågår om USA:s krig i Vietnam, om Maos Kina, […][...]

Pia Hagmars hästbokserie om Tess från början av 2000-talet ges nu ut i nyutgåva, och jag förstår varför. Där andra hästböcker ofta sviker glänser både första boken Drömmen om en häst och fortsättningen Drömponnyn. Problemet med genren tycker jag oftast är de orealistiska drömmarna som går i uppfyllelse, hur lätt och problemfritt det är att […][...]

Papperssnäckor, vulkaniskt glas, vildsvinstestiklar och vinäger, uråldriga flamboyantträd, krokodilkyrkogårdar, mangoplantager, guavapastejer, sällsynta hermelinarter, öar av stjärnkorall, valfiskfjäll och djuphavskalksten, gyttjehyddor, spiraltrappor av fossilspäckad marmor, tukaner och karettsköldpaddor, flaskor med etruskiskt vax, fossilsalter och laxativ, hemliga kabinett, turbansnäckor, eldkoraller, kalkalger och havsanemoner med ivriga tentakelkronor, trollhumrar, sylt av rosenblad och kvittenfrukt, ökända stenöknar, kanelträd, mahognykolonner, svärmar […][...]

Begreppet ”etnisk litteratur” har varit flitigt förekommande i kulturdebatten den här säsongen. Bland annat förde vietnamesisk-australiensiske Nam Le en kvick metadiskussion i succéartade debutsamlingen Båten kring hur författare kan slå mynt av etnisk annorlundahet. I slutänden ligger det väl ändå något väldigt positivt i att fler och fler läsare insett att den litteraturvärld vi normalt […][...]

I inledningen till Noll Noll. Decenniet som förändrade världen gör Anders Rydell en rolig och träffande liknelse mellan tid och skokartonger. Vi förenklar vår förståelse av en tidsperiod till vad som går att stoppa ner i den kartong som det står ”00-talet” eller ”80-talet” eller ”60-talet” på. Mänsklig verksamhet följer dock sällan fyrkantiga tidsindelningar – […][...]