[...] “Jag har rest till Kreta nästan varje sommar sedan 1979. Men okej, jag ska erkänna att jag inte är så mycket till vandrare. Jag har gått Samariaravinen, jag har gått Agia Iriniravinen, jag har vandrat från Sougia till Lissos i glittriga flippflopps, och när jag var riktigt liten var jag tvungen att gå till Anidri strand varje gång det blåste, men då fick jag oftast sitta på någons axlar. Dessutom har jag lyssnat på vandrarnas historier, om hur det blev för varmt, vattnet tog slut, de gick vilse, de blev tvungna att klättra flera kilometer över vassa berg och lösa stenar…” Läs mer [...]