Recension

: Resa och skriva. En guide till den moderna reselitteraturen
Resa och skriva. En guide till den moderna reselitteraturen Arne Melberg
2005
Daidalos
4/10

Det handlar bara om oss

Vad vill vi egentligen med reseskildringar? Se världen? Oss själva? Våra fördomar och idéer gestaltade som verklighet? Litteraturvetaren Arne Melberg har traskat runt i det mesta. ”Personligt” är nog den mest exakta etikett jag kan komma på om urvalet skildringar och författare i Resa och skriva. En guide till den moderna reselitteraturen. Berättelserna han tar upp pendlar från vittnesskildring till fantasi, från poesi till retorik. Melberg snuddar vid Åsne Seierstad och Jan Myrdal, droppar lite Kerouac och Conrad, Nietzsche och Barthes. ”Nomader”, ”Sightseeing” och ”Imaginära resor” får egna kapitel, liksom asiatiska och afrikanska resor. Gränsen mellan verkligt och fiktivt förefaller nästan meningslös.

Resa och skriva är på en gång en översiktsbok och för personlig för att ge någon verklig överblick. Det är inte reselitteraturens historia från punkt A till B, varken historiskt eller geografiskt. Det är essä eller kritik, reselitterära verk skildrade genom den specifika författarens ögon. Vilket förstås är helt legitimt. Men här kommer vi till själva recenserandets kärna: kritik är bara åsikter. Melberg har sina om de författare han skriver om; jag som recensent har mina om den jag för ögonblicket skriver om.

Och jag kommer helt enkelt inte överens med den här författaren.

Han är förstås kunnig, för att inte säga Bildad. Betydligt mer än vad jag är. Förstås. Men faktiskt också mer än jag intresserar mig för att vara, därför att det, återigen ur min synvinkel, finns något lite osympatiskt drag i den där bildningen. Den är kompromisslös, ovillig att låta andra värden än de estetiska eller strikt intellektuella kleta av sig på litteraturen.

Ta till exempel Kongo. Melberg gillar Joseph Conrads suggestiva Mörkrets hjärta, men avfärdar Sven Lindqvists historisering i Utrota varenda jävel som ”domedagsvision”, en ”reselitterär fiktion” tyngd av Lindqvists ”drastiska historiefilosofi”. Som om det faktum att tio miljoner människor fick sätta livet till på grund av europeisk girighet eller att Conrads Kurtz-figur är svårplacerad i verkligheten enbart därför att kandidaterna är så många vore någon sorts överdriven metaforik. Som om litteraturen och resten av världen gick att kliniskt skilja från varandra.

Nå, sådär håller vi på. Melberg plockar fram drag han tycker är intressanta i reselitteraturen. Och jag blir mer och mer övertygad om att reselitteratur är en i grunden förkastlig genre, enbart bestående av osympatiska stroppar som bara använder sin omvärld som självtillräcklig spegel.

Jag vet inte om jag blivit bortskämd med sympatiska bibliografier de senaste åren? Jag läser Svensk arbetarlitteratur eller Arbetarklassens bästa partytrick och vill veta allt om arbetarlitteraturen, om Moa Martinson, Selma Lagerlöf, Fogelstadgruppen, eller till och med Skapelsejournal (som jag uppskattade måttligt), och vill veta allt om de författarna. Men Resa och skriva lägger jag ner med en vag känsla av att reselitteraturen i hela sin diffusa genreglans är ett fullkomligt irriterande koncept. Att människor är tröttsamt själviska varelser oförmögna att någonsin se längre än näsan räcker.

Och det kanske är så. Men det är inte superkul att frossa i det, och jag tror heller inte att det var författarens avsikt.

Textutdrag (Visa/göm)

Ella Andrén

Publicerad: 2007-06-19 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-15 21:04

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2528

6 kommentarer

Begriper inte riktigt recensionen. Till att börja med fastslås att "Gränsen mellan verkligt och fiktivt förefaller nästan meningslös." Hos Melberg då får man anta. Längre ner kommer omdömet, apropå Melbergs sågning av Lindqvists "Utrota varenda jävel", "Som om det faktum att tio miljoner människor fick sätta livet till på grund av europeisk girighet eller att Conrads Kurtz-figur är svårplacerad i verkligheten enbart därför att kandidaterna är så många vore någon sorts överdriven metaforik. Som om litteraturen och resten av världen gick att kliniskt skilja från varandra." Är det inte just det recensionen i inledningen säger att Melberg INTE gör? Dvs avskiljer verklighet och litteratur? Känner skepsis som läsare här.

Dessutom är det här tyckandet underligt: ""Resa och skriva" är på en gång en översiktsbok och för personlig för att ge någon verklig överblick." Presenterar Melberg själv sin bok på detta sätt? Om det är recensentens egen omdöme: vad betyder det? Vad vill det säga? Är det kritik?

hankypanky Oregistrerad 2007-06-19 15:50
 

"kritik är bara åsikter". Det här "bara" ljuder som en megafon i resencionen. Vadå bara? Jämfört med vadå?

Peter Giger Oregistrerad 2007-06-19 18:57
 

Åsikter kan vara av flera slag. Efterlyser helst underbyggda sådana i en recension, vilket inte är för mycket begärt hoppas jag. Summan av kardemumman sågas Melberg här på ett för mig obegripligt vis. Den tycks bara vara ett försök att pressa in en bok någonstans där den inte hör hemma, jämföras med litteratur med vilket den inte har något att skaffa för att till sist avfärdas med att den gör recensenten "irriterad".

Giger: Är du "ironisk"? Hu va tuff du är!

hankypanky Oregistrerad 2007-06-21 00:22
 

hankypanky: jo, du förstår helt rätt i att Melberg inte gör den distinktionen mellan fiktion och historisk verklighet, medan jag tycker att det faktiskt spelar roll huruvida en författare påstår sig skildra verkliga händelser eller inte (sen får de förstås skriva vad de vill). Däri ligger konflikten.

Och boken är en väldigt bred skildring, utan att för den skull ge någon vidare överblick. Vad man sen lägger för värdering i det är förstås en smaksak. Översikter är förstås heller aldrig helt neutrala eller objektiva, och Melberg utger sig inte för att skriva någon sorts handbok, men jag skulle gärna fått mer grepp om genrens (om man ens kan kalla det det?) utveckling över tid och liknande.

Peter Giger: jämfört med objektiva sanningar. Alldeles för många recensenter, litteraturvetare, etc har en tendens att framställa sina åsikter som objektiva sanningar. Om du frågar mig.

Ella Andrén Redaktionen 2007-06-22 14:01
 

Tack för ditt svar Ella. Respekterar naturligtvis ditt omdöme, men känner mig något ställd över hur du kommer fram till det.

Nu tror jag det stycke jag ovan citerade ("som om…") klarnar något. Ok. Det lät som en underlig motsägelse när jag först läste recensionen. My bad.

Kvarstår dock att jag tycker att du förväxlar resereportaget med den reselitteratur (i huvudsak västerländsk) Melberg gjort en högst personlig guide till. Din besvikelse över att det inte är resereportaget (med socialt engagemang, kloniala och ekonomiska överväganden etc) som ges utrymme här gör din recension väldigt missvisande och för mig, som sagt, underlig.

Men jag ska inte fortsätta gnälla. Vi är väl inte överens helt enkelt.

Giger: Föbise min kommentar till dig ovan. Missförstod dig och ber därför om ursäkt för taktlösheten.

hankypanky Oregistrerad 2007-06-25 08:13
 

Värdelös smutskastning! (Och jag gjorde just nu, samma sak. Visst är det irriterande?)

Gabriella Oregistrerad 2008-05-21 17:22
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?