Världen håller på att bli varmare. År 2002 var världens hittills varmaste år, så vitt forskarna vet (det vill säga jämfört med så långt tillbaka i tiden som de har kunnat uppmäta temperaturen med historiska dateringar). Det här märks på flera sätt. Varmare och skönare i Sverige kan man tycka. Men olidliga värmeböljor på andra håll, med torka, vattenbrist och missväxt som följd.

Att det är vi människor som är orsaken till de här temperaturförändringarna står nu klart. Forskarna är internationellt ense om det, efter många års trätor. Men nu finns det så många oemotsägliga bevis att de få kvarvarande kritikerna inte har många rationella argument att basera sig på.

De så kallade växthusgaserna – koldioxid, metangas med flera – släpps ut av oss människor för att i komplicerade processer bidra till att planeten långsamt blir varmare. Det finns i dagsläget dubbelt så mycket koldioxid i luften som det har funnits under de senaste 400 000 åren. Mycket tack vare vår massbilism, och massanvändning av fossila bränslen i andra syften. I den här boken skriver Claes Bernes om hur hela den här processen går till. Internationell forskning redovisas på ett förhållandevis lättillgängligt vis, och rikt illustrerat.

Utifrån vad vi vet om hur vi påverkar klimatet kan vi också modellera hur framtiden kommer att se ut – både om ingenting görs för att förhindra problem, och om vi väljer olika åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Temperaturstegringar på flera grader (i genomsnitt över året) är sannolikt att räkna med – frågan är bara hur många grader?

Konsekvenserna av detta kan bli ödesdigra. Stigande havsnivåer och därmed översvämmade landområden, förändrade växtzoner och biotoper, ökad torka på vissa håll, ökad nederbörd på andra, ökade naturkatastrofer i form av stormar och liknande. Listan kan göras lång. Och paradoxalt nog så kan temperaturen på sina håll faktiskt komma att sjunka. I Sverige finns det risk för det, om Golfströmmen (som värmer hela Skandinavien) skulle förflytta sitt lopp – en teori som inte är helt orimlig om temperaturen förändras kraftigt.

Det är ett scenario utan vinnare – alla är vi förlorare. Problemet är att somliga förlorar mer än andra. Och det är främst världens fattiga – och de som för övrigt också är minst skyldiga till att ha bidragit till växthuseffekten – som kan komma att få dra det tyngsta lasset. Bernes går därför också in på frågan om vad som kan göras för att minska effekterna på klimatet. Det handlar, menar han, om en kombination av tekniska utveckling och individuellt ansvar, parat med internationellt samarbete.

Bernes bok är en saklig och faktaspäckad genomgång av forskningsläget på klimatområdet. Den tar upp vad vi vet, och vad forskarna i dagsläget misstänker eller tror. Det är kanske ingen lättsammare bok att läsa i hängmattan, men mycket viktig för den som är intresserad av en av vår tids stora ödesfrågor.