Ett företag ska gå med vinst. Så även företag som producerar leksaker, barnstolar och andra produkter för spädbarn. Men mot vinst står andra intressen, som exempelvis kvalitetskrav på en produkt.

En undermålig produkt kan få mycket negativa konsekvenser, vilket den här boken ger många exempel på: spädbarn som har dött på grund av barnstolar har kollapsat, bärväskor gått sönder eller badkarsutrusning som inte hållit måtten.

Och, som titeln säger – det här är ingen slump. Många gånger vet företagen om att deras produkter har brister – ibland till och med innan de släpps ut på marknaden. Men det är allt för dyrt att åtgärda problemen, så man låter bli. Och när en produkt väl släppts på marknaden är det en så ohygglig kostnad att försöka dra tillbaka alla sålda enheter, att det inte görs.

Flera av de stora amerikanska tillverkarna pekas ut som skyldiga till dessa monstruösa brott. Och de amerikanska myndigheter som ska övervaka produkterna är helt tandlösa – och därtill bakbundna av den amerikanska lagstiftningen.

Det är en sann snyftare till bok, intet öga kan väl vara torrt efter att ha läst intervjuerna med förtvivlade föräldrar som förlorat sitt barn. Och Felcher själv är minst sagt engagerad i sitt ämne – en av hennes bästa vänner är nämligen en av de drabbade familjerna.

Jag är inte någon försvarare av företags girighet, och många av företagen har utan tvekan agerat under all kritik. Men den här boken är tyvärr tämligen obalanserad och undviker svåra avvägningsfrågor. Hur stora insatser kan man exempelvis kräva av ett företag för att hitta alla köpare av en bristfällig produkt? Hon föreslår att det ska vara lag på att företagen ska registrera alla köpare av en produkt – utan att diskutera den integritetsfråga det är från konsumentens perspektiv. Är det så säkert att alla vill registrera sig?

Författaren lämpar allt ansvar på företagen som tillverkar produkterna. Men ligger då inget som helst ansvar hos föräldrarna? Krävs det inget sunt förnuft i användningen av olika produkter? Är det exempelvis lämpligt att lämna ett spädbarn utan övervakning i ett vattenfyllt badkar och förlita sig på att en babybadstol ordnar skivan?

Ur ett svenskt perspektiv är boken dessutom mindre intressant, eftersom de flesta av produkterna mig veterligen inte finns på den svenska marknaden. Diskussionerna om lagstiftningen och övervakningsmyndigheter är dessutom tämligen annorlunda i Sverige. Det gör att boken främst kan tjäna som ett exempel på hur giriga företag många gånger kan vara. Vilket är hemskt nog.