Recension

: Grottan
Grottan José Saramago
2001
Wahlström & Widstrand
8/10

Nobelpristagstagare som sparkar uppåt

Utgiven 2001
ISBN 9146181938
Orginaltitel La Caverna
Översättare Hans Berggren

Om författaren

José Saramago föddes 1922 i den portugisiska byn Azinhaga tio mil norr om Lissabon. Hans familj var lantarbetare, själv arbetade han bland annat som verkstadsarbetare och socialarbetare innan han blev anställd på ett förlag och senare medarbetare vid ett flertal portugisiska tidningar. Vid 25 års ålder gav han ut sin första roman. Tjugo år senare tog han upp sitt skrivande igen. Han publicerade en diktsamling och kom därefter att ägna sig alltmer åt att författa.

Nobelpriset 1998 – Prisets sida om Saramago.

Sök efter boken

Jag är säker inte ensam om att ibland inte kunna finna källan till en olust inom mig, något som smyger runt och biter utan att tillkänna ge sig. Beror det på tiden vi lever i, okända människor som ringer och söker oss för undersökningar, pensionsfondsval, att finna det rätta yrket, reklam som uppmanar oss att köpa saker vi inte har någon nytta av..?

Listan kan göras lång och är kanske annorlunda från person till person. José Saramago inleder sin bok Grottan med ett citat från Platons bok Staten, från vilken han fått namnet till sin roman. I Staten beskrivs en grotta som den värld människan lever som en fånge i. Mot väggarna i grottan syns skuggor som människan tror sig vara bilden av det sanna livet. Om en fånge lämnar grottan upptäcker hon att skuggorna inte är det sanna livet utan bara bilen av den komplexa värld hon lever i. Och förstår man denna komplexa värld har man rätt till att vara en väktare som upprätthåller ordningen i den.

Trots mina minst sagt begränsade kunskaper om Platon är Saramagos roman inte svår att svälja. Vi får följa krukmakaren Cipriano Algor och hans dotter Marta samt hennes man Marçal liv under några för dem händelserika veckor.

Cipriano får en dag förklarat för sig av något som kallas Centrum, att hans stengods inte längre är välkommet. Det finns ingen efterfrågan. Denne man som hela sitt liv arbetat med krukmakeri, som grävt sin egen lera, format stengodset och sedan bränt det i en ugn i sin lilla by tre mil från Centrum blir arbetslös. Centrum behöver inte lergodset, det finns plasttallrikar som aldrig går sönder nu för tiden förklarar de.

Dottern får en idé. De ska tillverka små ler statyetter istället. Idén förverkligas. Familjen arbetar hårt och lyckas klara av att slutföra den beställning på 1200 statyetter som Centrum kräver. Inte helt oväntat gör Centrum en marknadsundersökning kort innan beställningen ska levereras och Cipriano slås återigen till marken: de finns ingen som vill ha hans statyetter i Centrum.

Det är detta övermäktiga Centrum, som kan liknas vid ett enormt shopping galleri där människor lever och konsumerar, som bär på kunskapen om hur den komplexa världen ser ut. Saramagos kritiserar den västerländska konsumtionsvärlden som inte har något till övers för den lilla människan som bara försöker att överleva dagen. Den fria markanden ska styra människornas liv i Centrum, och den som ifrågasätter något är inte välkommen dit.

Varje gång Cipriano beger sig till Centrum slås han omkull och fastnar i meningslösa diskussioner med förmän och assistenter. Han krymper och får allt svårare att uttrycka sina känslor och finner slutligen sitt liv meningslöst. Cipriano blir så passiv att han mot sin vilja inte längre finner det meningsfullt att älska en kvinna. Livet hänger på den sköra tråd som Centrum har kontroll över.

Trots det monotona liv de fint utmejslade karaktärerna lever så kan jag inte annat än beundra dem. Deras bekymmer återkommer ständigt men jag slås ändå inte till marken, glädjestunderna finns och det är dem jag försöker läsa mig fram till om och om igen. Det är dessa stunder som får dem att leva vidare. Saramago beskriver människan som i en tavla hängandes ensam på en vägg, men hon är fortfarande fri att kliva ur tavlan och måla en egen, hon är fri att använda sina känslor för att leva i, och beskriva verkligheten.

Ranald MacDonald

Publicerad: 2001-12-09 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-29 14:04

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #406

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?