Fotbollskriget pågick i två veckor i juli 1969. Det bröt ut efter en VM-kvalmatch mellan El Salvador och Honduras. Det El Salvadoranska laget tvingades utså en helt igenom sömnlös natt, spelarna utsattes nämligen hela långa natten igenom för psykologisk krigföring från Honduras-supportrarna i form av allahanda oljud. Trots detta faktum vann ett sömndrucket El Salvador […][...]

Det finns två olika sorters författare, de som älskar språket och de som inte gör det. Intrycket av den här diktsamlingen är att Bergqvist tillhör den senare kategorin. Människor som älskar språket skriver för att det är det roligaste de vet och för att de vill kommunicera. De andra författarna skriver också för att de […][...]

Det råder lätt förvirring om vad prosadikt egentligen är, för en prosadikt är inte samma sak som berättande dikt och inte heller kortprosa. Det är något annat det. En prosadikt rymmer en, för att använda Robert Blys uttryck, ursprunglig iakttagelse. Samtidigt är det ett lyriskt sätt att skriva. Ofta ingår vissa poetiska element som till […][...]

Petronius har en ouppnåelig ungpojksdröm. Han vill bli sjökvinna. -Hahaha säger lillasyster Ba, det är bara kvinnor som kan bli sjökvinnor. Förresten finns det inga dykardräkter för män. Hur skulle dom se ut? Ha PH då eller? Hahahahahahahaha! Petronius är en tonårspojke som bor i Egalia, med sin ganska så stränga och konservativa mor Direktör […][...]

Målgruppen för På Y-fronten intet nytt är män, karlar, grabbar, gubbar och så vidare. Syftet är gott; att få männen att förstå att de har allt att vinna på att sluta försvara och istället omforma sin egen trånga mansroll. Det stora problemet med att skriva böcker för män, är att män sällan läser böcker. De […][...]

Edvin Strand behöver tröst. Snälla någon ge honom tröst! Det är kanske redan för sent? Men boken har ju precis börjat, då kan det väl inte vara för sent? Jo, kanske, det är nämligen inte helt glasklart om personen Edvin Strand fortfarande finns. Och vem är det egentligen som berättar historien om Edvin om han […][...]

Jag har en liten bit hud fastnitad på min anslagstavla. Det är bevisligen så att det inte går att ta på ord, men det här kunde jag bara inte vara utan. Fastnitat i grå bakgrund har det fått sitta kvar och det verkar liksom suga sig fast mer och mer och samtidigt lösas upp. Såhär […][...]

Ofta då jag spelar Trivial Pursuit får jag skämmas för min, i mitt tycke, geografiska okunskap. Särskilt pinsamma brukar frågorna om länderna i Östeuropa vara, dem ska man liksom bara kunna skilja åt. Riktigt lika pinsamt är det inte att svara fel på frågor om Kongo. Man är ursäktad, de byter ju namn så väldigt […][...]

I morse var himlen halv. Ett decimetertjockt molntäckte låg utbrett diagonalt över – exakt halva stadshorisonten. Det kändes så obeskrivligt overkligt. På kvällen får jag abstinens och börjar skriva om den obeskrivliga halva himlen. Varför? Blir den kanske verkligare då? Jag avbryts. En man ifrån Lyrikvännen ringer, han heter Östen. – Hej Östen kan du […][...]