Strindberg. Inte framstår han som någon vidare sympatisk författare. Ofta har jag känslan av att han bestraffar sina karaktärer, att han lägger så mycket av sig själv i dem, all hybris, all sturskhet, alla svagheter han inte själv står ut med, och sedan piskar ihjäl dem, som någon slags symboliskt självskadebeteende. Vad vet jag? I […][...]

”Med denna biografi av Olof Lagercrantz förnyas och förändras vår uppfattning av Strindberg och hans verk för all framtid.” Det utlovas av baksidestexten till Lagercrantz August Strindberg, men den skrevs för över 30 år sedan och kanske är det helt enkelt så att vad Lagercrantz tillförde för länge sedan införlivats i nutida föreställningar om Strindberg. […][...]

Det har väl knappast undgått någon att idag är tioårsdagen för terrorattackerna mot World Trade Center och andra amerikanska mål. När detta skrivs är det fortfarande den tionde september, jag är redan less på 9/11 och gråtmilda teveinslag som får svenska nyhetsprogram att kännas kapade av amerikanska Fox News. Kan inte låta bli att tänka […][...]

Redan samma dag som tvillingtornen rasar på Manhattan blir Susan Faludi uppringd av en journalist som lite skadeglatt konstaterar att nu kommer det väl vara sluttjafsat om den där feminismen på ett tag, va? Han är, ska det visa sig, långt ifrån den sista. Efter attacken mot World Trade Center den 11 september 2001 blev […][...]

Antologin Happy, happy – en bok om skilsmässa har redan innan recensionsdatum väckt en hel del debatt. Jag har hunnit läsa den och bli genuint glad och inspirerad innan jag stöter på dessa andra reaktioner. Sitter ganska förbluffad framför datorn och läser och lyssnar på det ena hätska påståendet efter det andra. Borde kanske inte […][...]

Det är egentligen en ren slump att jag råkar läsa Lyckliga slut precis efter att jag läst Happy, happy – en bok om skilsmässa. En slump som definitivt ser ut som en tanke. Antologin Lyckliga slut börjar med redaktören Susanna Alakoskis berättelse om sina egna och föräldrarnas förhållande. Om hennes mamma som ändå inskärpte ”du […][...]

I inledningen till antologin Lyckliga slut. Sjutton berättelser om vardagsvåldet efterlyste Susanna Alakoski, redaktör för denna samling kvinnliga erfarenheter, mäns sida av saken. Våld till vardags. Sjutton mäns berättelser är svaret på den efterlysningen. Vi måste kunna prata om det här för att kunna förändra något, löd Alakoskis uppmaning. Men om det var svårt att […][...]

I år fyller Susan Faludis feministklassiker Backlash 20 år. Det är lätt att glömma, av flera skäl. Inte bara för att det finns en president Bush och ett Irakkrig i Faludis samtid också. I Backlash beskriver Faludi den motreaktion mot feminismen som svepte över USA på 1980-talet, men hon tecknar också jämställdhetskravens historia som en […][...]

Någonstans i yngre tonåren slukade jag en bok med titeln Avsnoppad. Romanen, av David Thomas, handlar om Bradley, en man som sövs ned på ett sjukhus för att få visdomständerna bortopererade. Av en slump – eller snarare på grund av nyligen varslade vårdbiträden som varit ute och supit på lunchen, om jag inte minns fel […][...]

Har man läst några som helst vänsterdebattörer det senaste decenniet så har man förmodligen stött på citat ur Fredrik Reinfeldts Det sovande folket. Det är inte särskilt konstigt. Den som menar att de ”nya” Moderaterna bakom välfärdsretoriken döljer andra avsikter har en hel del att hämta i denna märkliga lilla bok. Det sovande folket gavs […][...]