Det är lätt att se varifrån svenska deckare fått rykte om sig att vara samhällskritiska – och bra – när man läser Maj Sjöwall och Per Wahlöö. Jan Guillou ska för övrigt ha sträckläst deckarduon när han satt i fängelse i början av 1970-talet (efter IB-affären) och dragit den slutsats som sedermera resulterade i Hamilton-böckerna: […][...]

Det var tre små länder som först våldtagits av Sovjet, sen av Nazityskland, sen Sovjet igen, och nu till sist av kapitalismen. Och, vad värre är, den svenska kapitalismen. Orden om Baltikum är P O Enquists – ur hans sommarprat i P1 2009 – och de ringer hela tiden i bakhuvudet under läsningen av Knut […][...]

Vad är det som går sönder i ett land under diktatur, ett land där man inte kan lita på någon? Det där som går så snabbt att bryta ner, men är så oerhört svårt att vinna tillbaka igen. Människors tillit. Richard Wilkinson och Kate Pickett skriver om den i sin Jämlikhetsanden som en av faktorerna […][...]

Kring 1880-talet kom den första vågen av modern feminism. Många kvinnliga författare slog också igenom och lästes och spelades på teaterscener – inte sällan mer än sina i nutiden mer kända manliga kollegor. Författare av båda könen diskuterade kvinnors och mäns olika förutsättningar och möjligheter, socialt, rättsligt, medborgerligt och sexuellt. För den som vill ha […][...]

Finns det en kärlek helt obunden av plikt och konvention? Kan man helt enkelt bara vägra att stänga in sin lust till en annan människa i samhällsmoralens färdiga små förpackningar och hävda den egna känslan som enda giltiga rättsnöre? Det utforskar Anne Charlotte Leffler i Kvinnlighet och erotik, en 1800-talsutflykt till en förvånansvärt fräsch sedlighetsdebatt. […][...]

De senaste åren har jämställdheten på och runt våra teaterscener debatterats i flera olika sammanhang och precis som med litteraturen är fördelningen mellan könen sned, sned, sned. Fler kvinnor än män har intresserat sig för att gå på teater, fler kvinnor har velat spela teater – men på de professionella scenerna dominerar männen stort. De […][...]

Det är svensk sommar och någonstans i Stockholms skärgård samlas familjen Wiik. Det är den frånskilda läkaren Katha, hennes gamla föräldrar som byggt skärgårdshusen, hennes barn och barnbarn, hennes bror med familj, hennes väninna och diverse respektive. Dessutom dottern Sassas väninna Ingrid och hennes son, familjens motvilliga välgörenhetsprojekt. Det är inte alla svenska samtidsromaner – […][...]

Möjligen fanns inte begreppet fredagsmys 1891, men konceptet är i varje fall motsvarande. Nu ska hela familjen pallras upp i förmaket framför brasan medan familjefadern läser högt ur något ”nyttigt och lärorikt” verk och myser. Vi ä’ här tre generationer representerade i denna familj, alla samlade kring gemensamma intressen, alla förenade genom den fullaste sympati […][...]

Aina Rosdal har inte träffat sin bror på femton år. Så länge sedan är det brodern och hennes make kom ihop sig och hon självklart tog makens sida, utan att egentligen ens ha satt sig in i vad saken gällde. En kvinnas plikt är ju att stå sin make bi. Nu är han i alla […][...]

I brukspatron Stålbergs hem förbereder man som bäst julfirandet och väntar hem männen i familjen från staden. Med sig har de dock en överraskning – sonen Helge har förlovat sig och hemför nu sin fästmö, skådespelerskan Ester Larsson. En skådespelerska! En kvinna som inte bara yrkesarbetar, utan som sannerligen tar plats offentligt, som skamlöst gestaltar […][...]