Den här veckan får vi en recension från Eva i form av Carina Burmans biografi om Gösta Ekman den äldre: Djävulspakten: Gösta Ekmans liv och konstnärskap. Eva menar att det nog är svårt för oss att fatta hur stor Ekman var i sin samtid inom teater- och filmvärlden. Detta var dessutom före TV:s tid. Efter […][...]

I somras flyttade jag från en liten lägenhet till en något mindre liten lägenhet. En av tankarna bakom det var att jag äntligen skulle få plats för alla böcker. Bah! Humbug. Den enkla sanningen är att det är omöjligt att få plats för alla böcker. Ingen har ännu, såvitt jag vet, studerat detta i den […][...]

I fjol var det 20 år sedan Salman Rushdie dömdes till döden för att ha skrivit en roman – vilket, som recension betraktat, väl får anses vara en tydlig om också missriktad sågning. Som många andra plockade jag åt mig och läste Satansverserna i tron att jag skulle hitta en torr, ilsken polemik mot islam, […][...]

För några år sedan kom Umberto Ecos Om skönhet, en månghundrasidig genomgång av skönhetens historia från antikens till våra dagar. Säkert en angenäm bok, men nu följs den upp av ett ämne som ju är minst dubbelt så spännande: fulhet. Tre saker kan konstateras om fulhet. Dels att den är tids- och kulturbunden och står […][...]

När Kornhall både i titeln och inledningen av boken hävdar att det råder en konspiration från religiösa extremister som syftar till att kullkasta stora delar av vetenskapens och samhällets utveckling under de senaste seklen genom att hävda att det där att Gud kanske skapade världen på sex dagar för 6000 år sedan är en lika […][...]

Idag ges den svenska översättningen av Harry Potter and the Deathly Hallows ut. Vi i dagensbok.coms redaktion kunde inte komma överens om vem av oss som skulle få äran att recensera den engelska utgåvan, så vi bestämde att vi gör det tillsammans, à la diskussion. Anna Larsson: Vi bör börja typ nu. Har vi några […][...]

Missförstå mig rätt nu: Umberto Eco är en av mina favoritromanförfattare. Rosens namn och Foucaults pendel hör till de där böckerna jag misstänker att jag kommer att fortsätta läsa om livet ut; mångbottnade, lärorika, luriga … Men ibland kan jag förstå de som hävdar att hans romaner är svåra; karln är ju trots allt professor, […][...]

En bild säger mer än tusen ord, sägs det. Visa en viss bild för en människa utan att ge den ett sammanhang och hon kommer ofrånkomligen att skapa en historia runt vad som händer i bilden, tolka den utifrån sina egna erfarenheter och åsikter. Jonas Hassen Khemiri har ett stycke om det i Montecore, där […][...]

Det finns väl i princip två sätt att skriva satir. Det ena är subtilt och går ut på att ta det man driver med och vrida till det bara liiiiite grann, bara precis tillräckligt för att lyfta fram hur löjligt/absurt/farligt man tycker det är. I rätt händer det kanske vassaste vapnet i hela litteraturen. Det […][...]

När bokhandlaren Giambattista Bodoni är sextio får han sin första stroke. Men det vet han inte när han vaknar; han vet inte ens vem han är. Hjärnblödningen har huggit av hans minne på mitten, och han minns allt han läst men ingenting som han upplevt själv. Han kan citera Shakespeare, Joyce och Poe, men vet […][...]