Rolf är en varg, men han är snäll, liten och väluppfostrad. Det finns vargar som inte är det, som istället är hiskeligt elaka, det har hans vän tanten berättat. Rolf vill helst inte möta en sån varg, men det dröjer såklart inte länge förrän han gör det. Och när Styggvargen utmanar Rolf så blir han […][...]

Kära läsare och bokvänner, för mig finns det vissa dagar där tiden har stannat. Julafton är såklart en sådan dag. Det är en dag då man har närmare till minnen och sitt barndoms jag. Trots att livet förändras, man vaknar i olika lägenheter, lever med olika människor, är ledig från olika jobb finns grundstommen ändå […][...]

Vår vackraste sagoskatt är mycket riktigt en ovanligt vacker bok, ryggen är klädd i skimrande rött och titeln skriven i guld. På omslaget står John Bauers lilla pojke och det stora trollet. Därefter kastas jag in bland sagorna som kommer från en annan tid och en annan berättartradition. Det är inte utan att jag känner […][...]

I den tredje och sista boken Trapp, i serien Elsa Beskows sagoskatt, möter vi flera av de mest kända sagorna (Tripp gavs ut 2009 och Trapp 2010). Jag hade turen som barn att få läsa Elsa Beskows sagor i original, Sagan om den Lilla gumman och Petter och Lottas jul, bland andra, står fortfarande kvar […][...]

Det är förstås Gregory Maguires re-write Wicked. The Life and Times of the Wicked Witch of the West som gjort mig nyfiken på L Frank Baums klassiska barnbok. Innan dess är det framför allt filmen från 1939, med Judy Garland som Dorothy, flickan från Kansas som färdas med en tornado till det magiska landet Oz, […][...]

Sextiofyra sidor tunn. Svart omslag och en bild som ser ut som någon sorts akvarellteckning med svarta färgstråk som rinner in i varandra, som vatten, eller som någon sorts flytande själar. ”Till Lyosha och dom andra ensamma pojkarna” står det på sidan innan själva historien börjar. Jag har inte läst något om boken innan och […][...]

Introductions for books of this sort often discuss why the show in question elicits so much devotion and accommodates so much analysis. But I’m starting to feel that a good enough answer is just “It’s a Joss Whedon show.” Så inleder Jane Espenson sitt förord i antologin Inside Joss’ Dollhouse, och egentligen är det väl […][...]

Det har varit ovanligt varmt i Stockholm i sommar. På dagarna, när jag gått ut från kontoret för lunch, har hettan slagit emot mig och det har för en stund kännts som om jag vore på betydligt sydligare breddgrader. På nätterna har det varit för varmt för att sova och det är under en av […][...]

Det var en gång en kronprinsessa som bodde i en stad i ett land i norr som så gärna ville ha en prins att gifta sig med. Kungen ställde till med festligheter och tog med henne till världens alla hörn för att hon skulle finna en prins att bli förälskad i, men ingen av friarna […][...]

Pojken Peter Duchene bor hos den gamla sjuka soldaten Vilna Lutz. Peter fostras av den förvirrade gamle mannen till att bli en god soldat, och äter så gammalt bröd och så små fiskar som möjligt – ty det är så man härdas. En dag när Peter är på marknaden för att köpa bröd ser han […][...]