Jag, Claudius är första delen i en fiktiv självbiografi av Romarrikets kejsar Claudius. Claudius är den otippade, som kommer till makten mest för att ingen annan av den kejserliga familjen finns kvar i livet. Själv lyckas han överleva därför att de flesta tar honom för idiot. Ingen tycker helt enkelt att det är mödan värt […][...]

Knappa naturresurser har alltid varit en potentiell källa till konflikter – inte minst frågan om tillgång till drickbart vatten. Att lösa den här typen av konflikter är därför en av de centrala frågor som alla mänskliga samhällen har varit tvungna att hantera, på ett eller annat sätt. I Europa kom redan det antika Grekland och […][...]

Jag vet att man inte bör avslöja slutet när man recenserar böcker. Men om det nu bara är författaren som kan leva i illusionen att hans spektakulära slutliga avslöjanden faktiskt är spektakulära avslöjanden? Såhär är det: Gajus och Marcus växer upp tillsammans på ett antikt romerskt lantgods. Gajus är den inflytelserike godägarens son medan Marcus […][...]

Sällan har väl en dödlig tragedi varit så gynnsam som vulkanutbrottet över Pompeji och Herculaneum år 79 efter Kristus. Hur mycket fattigare vore inte vår kunskap om Romarrikets invånare utan denna makabra konservering av vardagslivet. I Liv och död i antikens Rom ger forskarna Dominic Ingemark och Henrik Gerding med stöd i bland annat kvarlevor […][...]

Få döda språk är väl så levande som latin. Bara på första sidan i den ordlista som avslutar Tore Jansons bok Latin hittar man bland andra följande i svenska eller engelska lätt igenkännbara ord: abdico (avsäga sig, abdikera), abduco (föra bort), abnormis (regellös, abnorm), aborigines (urinvånare), abortio (missfall, abort), abruptus (avbruten, plötslig), absentia (frånvaro), absorbeo […][...]

I Den gudomliga komedin placerar Dante tre personer längst ner i helvetet: Judas, som förrådde Jesus, och Brutus och Cassius, som förrådde Julius Caesar. Nu är det ju inte säkert att han menade något med just den där fördelningen – 2-1 till Caesar – men i vilket fall som helst talar det sitt tydliga språk. […][...]

Det är sällan som uppföljare når originalens höjder. Oavsett om det gäller böcker, filmer eller något helt annat verkar uppföljarproblematiken vara något av den estetiska världens mest svårknäckta nöt. Att det är så har sannolikt många orsaker. Undantag som bekräftar regeln finns visserligen och det kan ju också vara så att en uppföljare kan vara […][...]

Den här berättelsen skulle kunna vara en rätt förnöjd tillbakablick. Huvudpersonen, romaren Gnaeus Ulpius Saio skulle kunna betrakta alla åren i armén som prisvärda trots alla umbäranden. Men efter just allt detta, en lyckad karriär från fattig springpojk till lägerprefekt, en stor familj med barn som gör bra ifrån sig och inte minst det faktum […][...]

Colosseum i Rom, en av världens mest berömda fornlämningar, står som en påminnelse om det romerska imperiets storhet. Bokstavligen huggen i sten är det ett exceptionellt exempel på romersk ingenjörskonst och estetisk förmåga. I mångt och mycket ett storverk! Paradoxalt nog är Colosseum också platsen för själva kärnan i det som kanske med dagens ögon […][...]

Att skildra antika personligheter är på många sätt tacksamt, särskilt kanske när det gäller romerska kejsare. Det finns relativt gott material att tillgå och materialet i sig är ofta också både intrikat och spännande. Tiberius är inget undantag och hans liv innefattade allt vad man skulle kunna önska i form av krig, kärlek, svek, lögner […][...]