Recension

: Kejsaren - Roms portar
Kejsaren - Roms portar Conn Iggulden
2006
Albert Bonniers förlag
4/10

Romankonst med spoilervarning

Utgiven 2006
ISBN 9100104671
Sidor 359
Orginaltitel Emperor - the gates of Rome
Översättare Lennart Olofsson
Först utgiven 2003

Om författaren

Conn Iggulden är född 1971 och bosatt utanför London. Han debuterade 2003 med ”Roms portar” första delen i trilogin om Kejsaren (som nyligen fått även en fjärde del). Innan han blev författare på heltid arbetade Iggulden som lärare i engelska.

Conn Iggulden – Författarens hemsida.

Iggulden på Bonniers – Förlagets sida om författaren.

Sök efter boken

Jag vet att man inte bör avslöja slutet när man recenserar böcker. Men om det nu bara är författaren som kan leva i illusionen att hans spektakulära slutliga avslöjanden faktiskt är spektakulära avslöjanden?

Såhär är det: Gajus och Marcus växer upp tillsammans på ett antikt romerskt lantgods. Gajus är den inflytelserike godägarens son medan Marcus är en föräldralös pojke som tillåtits växa upp på godset. Olika lotter väntar dem onekligen, men bästa vänner är de. Efter halva boken avslöjar författaren, med uppenbara trumvirvlar, att Gajus hela namn är Gajus Julius Caesar. Kanske inte århundradets största överraskning, särskilt med tanke på att Igguldens trilogi, vars första del den här romanen är, fått namnet Kejsaren.

På allra sista sidan avslöjar Iggulden ytterligare ett helt namn, återigen med massiva trumvirvlar. Marcus efternamn är Brutus. Detta är den andra av de två stora ”hemligheter” som varit uppenbara från första sidan.

Jag vet inte riktigt vad det är för läsare Iggulden föreställt sig när han så uppenbart tycker att han överraskar. Förmodligen en som inte bara sovit sig igenom samtliga skolans historielektionen utan också de senaste två tusen årens kulturella och populärkulturella besatthet av Romarriket i allmänhet och dess kejsare i synnerhet.

Nej, det där är inte hela världen. Men det ger ett litet vagt löjets skimmer över en annars ganska välskriven bok om vardagslivet i det antika Rom. Gajus och Marcus leker – eller snarare krigar med grannpojken – på landsbygden, uppfostras till stryktåliga romerska soldater, upplever Roms intriger, triumftåg, inbördeskrig, förälskelser i såväl slavflickor som överklassdonnor, går på blodiga gladiatorspel och slåss vid diverse romerska fronter.

En hel del våld blir det. Det krigiska samhället med sina enorma gränser att försvara genomsyrar både privatliv, politik och nöjen. Iggulden beskriver våldet på ett ingående och detaljerat sätt som påminner om Jan Guillous Ondskan, men saknar Guillous sociala patos.

Gajus och Marcus riskerar livet och slår ihjäl folk i ungefär samma takt som, säg, en före detta studerande skribent dricker kaffe. Och i längden blir det underligt nog ungefär lika spännande. Upprepning kan göra de mest rafflande skeenden till slentrian.

Textutdrag (Visa/göm)

Ella Andrén

Publicerad: 2006-12-02 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-30 14:27

Kategori: Recension | Recension: #2285

3 kommentarer

Kanske har han tänkt sig en läsare som inte kan stava till "överaska" (SIC!)

Linn Oregistrerad 2008-10-20 20:54
 

Allvarligt talat, man kan inte ge en bok kritik om man inte kan se det från olika vinklar… Uppenbarligen har någon hängt upp sig på vissa saker i boken och drar ner den till en förfärlig nivå… Jag hade gärna kontrat allt det du skrivit om jag hade orkat. Personligen är det bland det bästa jag läst och är inne på min andra omgång, den är precis lika bra som jag minns den… Spelar ingen roll om man kan slutet, vem fängslas inte utav antikens rom efter att ha läst det här?
En underbar historia, att jämföra den med en kaffedrickande student vore otroligt orättvist… Om man inser att slagen som beskrivs i boken är för det mesta hyffsat dokumenterade och därmed till stor del sanna så blir det lika spännande varje gång… Det blir det inte med kaffedrickandet… Den här boken visar ett enastående folk, på alla sätt & vis! Vet man inte vad beundran är så läs dessa böcker, där har du känslan av beundran! Personligen blev jag så full av beundran att jag faktiskt reste till rom ganska omgående efter att ha läst böckerna. jag ville gå på samma vägar som Gaius!

Silverstrand Oregistrerad 2008-12-24 00:16
 

"Jag hade gärna kontrat allt det du skrivit om jag hade orkat."

Men du orkade inte därför att denna bo är alldeles för tunn. Det är som att ha på ett galoscher istället för att ha ett par riktiga Italienska skinnskor att läsa denna skit. Bajsroman helt helt enkelt.

DM Oregistrerad 2008-12-26 02:15
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?