Gasljus, publiksorl och sammetsdraperier. Och på scenen står den vackraste flicka Nancy någonsin sett. Kväll efter kväll återvänder hon till teatern för att se Kitty Butler uppträda och när tillfället uppenbarar sig lämnar hon sin familj i det lilla ostronsamhället för att följa Kitty till London där hon blir hennes påkläderska, älskarinna och scenpartner. 1890-talets […][...]

Att resa från USA:s östkust till USA:s västkust är att göra resan. På samma sätt som Odysseus är alla människor sökandes ett hem eller en fast punkt i tillvaron så är alla resors moder den som medelst en vit Ford Crown Victoria företas mellan New York och Los Angeles. Så säger åtminstone den mytiska metoden […][...]

Gläden Eder, I Sveas och Götas barn, ity hövding Jan haver återvänt från korstågen att upplysa om Eder samtid och de spörsmål som beröra Eder alla… …eller nåt. Arn är nedskottad och blicken vänd mot aktuellare bovar och banditer. Att det är som sådana han ser Lars Ramqvist mfl behöver man inte tvivla på, det […][...]

Det är bara att inse; De dömdas ö är en fördjävla svår roman. Svår att läsa, svår att förstå, svår att ta till sig. Men kanske är den ändå lätt att förhålla sig till. Orkar man genom är det omöjligt att stå likgiltig inför detta infernaliska äventyr. Det är som att besöka författarens själva pannrum, […][...]

Overhead, the albatross hangs motionless upon the air… I ett rum på Karolinska ligger Sverker. Sverker har varit på affärsresa i Östeuropa, köpt sig ett fnask, råkat i bråk och ligger nu i respirator med bruten rygg, förlamad. Bredvid honom sitter hans redan tidigare hårt prövade fru MaryMarie, trött och förbannad intill vansinnets gräns. Chocken […][...]

Avskedsstafetten är Johanna Ekströms första roman, tidigare har hon bl.a gett ut flera diktsamlingar och en samling med prosalyrik. Det märks. Hennes språk är så tydligt, så uppenbart poetens. Så centralt är språket, orden, bokstäverna som formas behagfullt. Detta är en författare som har fullständig kontroll över sitt språk och som använder det självsäkert. Hon […][...]

För mig personligen var det var genom serien om Paksenarrion Elisabeth Moon tog plats som en av de allra främsta inom sf/f. Tre böcker fantasy som tog mig med storm. Vilket språk. Vilken inlevelse. Vilken berättelse. Underbart. Annars har hon mest koncentrerat sig på science fiction men där har jag bara läst något enstaka verk […][...]

När Max Tivoli föds i San Fransisco 1871, föds han i en gammal mans kropp, medan han i huvudet är ett nyfött barn. Parallellt med att hans medvetande utvecklas normalt från ungt till gammalt, åldras han alltså bakåt – kroppen föryngras. Han är rynkig när han ligger i vaggan, och erfaren när han många år […][...]

Jag har inte läst så mycket Kallifatides tidigare men Kärleken från 1978 har jag i alla fall hunnit med. Var inte speciellt imponerad när jag läste den men å andra sidan så läste jag den i våras och den är ju ändå 26 år gammal. Jag bestämde mig då för att vara ganska förlåtande även […][...]

Yvonne är en framgångsrik karriärkvinna, så framgångsrik att hon knappt behövs på sitt företag längre. Hennes man är upptagen med kärleksaffärer och fiffel, sonen med sina dataspel. Yvonne befinner sig i något av ett vacuum. Av en slump hamnar hon i ett okänt villaområde, som på något sätt kan fylla tomrummet hon har inom sig. […][...]