Trots de förträffliga citaten, baksidestexten och andra inbjudande försök har Simon Kernick en förvånande enkel story och karaktärensemble. Ett gäng kriminalare brottas med de gamla vanliga slitna "deckarsanningarna": lata snutar, tjocka snutar, snutar som röker och super hemma, snutar som dricker på puben runt hörnet, snutar med skitiga underkläder och orakade kinder, snutar med klåda […][...]

Slutet på Kicki & Lasse får mig att tänka på Thelma & Louise. Paret sitter i sin drömbil, en Porsche från 1976, och känner vinden fläkta i håret. Kicki har cancer, för andra gången i sitt liv och en till behandling är otänkbart. För Lasse är Kicki meningen med livet. Utan henne kan han inte […][...]

Patrick Süskinds debutroman Parfymen är en sådan man minns. Det är svårt att tänka bort huvudkaraktären Grenouille och hans makabra jakt på den slutgiltiga parfymen och de offer som kantar hans väg. En debutroman som börjar bland fiskslamsor i en naturalistisk studie äcklig nog att göra Zola stolt och slutar i en vild orgie där […][...]

Det fanns en tid när man gick och köpte vinyler bara på omslag; ibland var innehållet underordnat förpackningen. CD:n tog bort den glädjen och nu är även CD:n i princip borta. Men böcker – böcker kan man fortfarande bli kära i vid första ögonkastet. D.M. Cornish är utbildad illustratör och står bakom illustrationerna i och […][...]

Nånstans efter att ha plöjt hälften av Pessls debutroman förstod jag att den skulle utsättas för en jämförelse med Donna Tartts Den hemliga historien. Är det privatskolesammanhanget, kanske den amerikanska småstaden, eller är det mystiken och de välsmakande detaljerna som skulle vara någon sorts gemensam nämnare? Jag vet inte riktigt, men det finns en liten […][...]

Att vilja nå fram till något som undflyr en, att se motståndet tydligt men ändå inte veta hur man ska forcera det. Det är en rörelse som finns i texten. Berättarjaget i boken är författare. Hon har länge velat skriva en roman om sin farmor, en kvinna som i unga år kände kallelsen att bli […][...]

Stephen King skriver hela tiden och verkar vara rädd för det mesta. Clowner, bilar, mobbade tjejer, pest och så vidare. Ofta lyckas han få andra att bli rädda för samma saker. Ibland får han också till riktigt bra böcker trots att han ibland räknas in bland Jackie Collins och Sidney Sheldon som en slags allmän […][...]

När man läser Michael får man intryck av att författaren har suttit och zappat mellan tevekanaler och skrivit ner vad hon sett. Problemet är bara att boken är skriven 1972, långt innan man i dagens mening kunde zappa mellan tevekanaler. Det finns mycket som förebådar framtiden i Michael, eller rättare sagt, det finns mycket som […][...]

Kristian är sexton år, tyst, blyg och utan vänner. Han kom till som ett misstag och hans pappa har inte hört av sig på länge, hans mamma väntar barn med en ny man. Han ser Sanna dansa och blir förälskad. Sanna är också sexton år. Hon skriver dikter vid sin pappas grav. Hennes bästa vän […][...]

Det första man märker när man tittar på propagandabilder från Sovjetunionen är att alla människor ler. Det andra är att allt är byggt för och av massorna. Ett stort land kräver stora städer, stora maskiner, gigantiska fabriker, och att alla går i takt. Givetvis kunde man göra motstånd. Men även motståndet är ju egentligen ett […][...]