Så sällsynt underlig och stark är Max Blechers Händelser ur den omedelbara overkligheten att det är svårt att veta var den tar vägen inom en. Jag tänker mig hur den lungsjuke, kortlivade Blecher tog spade och hacka och arbetade sig riktigt, riktigt djupt ner i sig själv och sedan återvände från sina innersta grottor och […][...]

En del av mig säger att jag inte vill ha någon fortsättning. Hundarna ska sluta i den norrländska dimman. Slaktmasken ska hänga på sin krok i boden, morakniven ligga slängd invid huggkubben och hundens ögon, dess nackskinn dras bakåt. Det ska sluta i rest ragg, öppen käft och lukten från gammal tonårsfylla, kanelbullar och späntved. […][...]

Annis bror är narkoman. Jennas morbror är narkoman. Knarket är inte bara Samis liv, knarket är Annis och Jennas och Dans liv också. Susanna Alakoski skildrar i sin nya roman en finsk familj där alkoholiserade föräldrar och knarkande bröder hör till vardagen. Där fattigdomen ständigt är närvarande och problemen är många. Historien berättas ur Annis […][...]

Igelkottens elegans är en sån där bok som jag inte kan lägga ifrån mig. Den är en sån där bok som jag under tiden jag läser fanatiskt försöker tvinga mina vänner att läsa, bara för att jag själv blivit så förälskad i den. Och eftersom förälskelser gör en helt oförstående inför omgivningens bristande entusiasm hör […][...]

Hur följer man upp en bok som Myggor och tigrar, som gav hela Kultursverige tuppjuck? Tja, det är mycket snack om punk i Mäktig tussilago, huvudpersonen är gammal punkare som vuxit upp, så låt oss leka med tanken att det är en postpunkroman. PiL till föregångarens Sex Pistols, Imperiet till dess Ebba, Talking Heads till […][...]

Det finns olika sätt att lämna en människa på. En del personer gör det extra märkbart, plötsligt och utan att tveka – ja, helt enkelt jävligt bra. Som karaktärerna i Andrea Lundgrens I tunga vintrars mage. De lämnar utan att lämna några egentliga förklaringar efter sig, i alla fall som det verkar till en början. […][...]

Den här trenden att vilja läsa böcker som har hänt ”på riktigt” har jag aldrig riktigt förstått mig på, men jag ser ju hur oerhört stark den är idag. En bok kan verka vara hur spännande och bra som helst, men har det inte hänt på riktigt så är det inte lika bra. Att även […][...]

Det börjar som en oskyldig kärlekshistoria. Och slutar i tragedi. Sigrid Undsets genombrottsroman Jenny är en djupt gripande berättelse om konstnären Jenny Winge. Hon flyr vardagen hemma i Norge för att utveckla sitt konstnärskap i Italien. I kulisserna står det nya seklet då kvinnorna börjar frigöra sig från hemmets hägn. I romanens början får läsaren […][...]

- Är det inte underbart med alla dofter här från hela världen, alla nya kryddor som piggar upp den urtrista svenska matkulturen, trallar en reporter ute för att dokumentera mångfalden i Lottas bostadsområde, miljonprojektsförorten Stensby. - Jag gillar inte matos, svarar Lotta oförstående. Reporterns exotiska förort är ju hennes hem, hennes vardag. Där matos är […][...]

Det finns en pirrande känsla av förälskelse igenom hela Eli Levéns debutroman. En känsla som får mig att känna, att uppleva, att börja leva. Och det är precis vad jag behöver när det är mitten av mars och vårsolen fortfarande inte värmer. I Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på […][...]