Byt ut språken, namnen och årtalen och detta kunde utspela sig när som helst: en liten trupp med ockupationssoldater som kolliderar med lokalbefolkning som försöker leva sitt liv som vanligt trots att kriget rasar runt omkring. Ingen av grupperna vill egentligen ha bråk, men ändå trappas situationen upp tills allt slutar som det alltid gjort […][...]

Det finns ett klassiskt foto från andra världskrigets slut som föreställer en soldat i röda armén som hissar sovjetfanan över Reichstag, med ett fullständigt söndersprängt Berlin i bakgrunden. De flesta officiella versioner av bilden är hårt retuscherade för att dölja att soldaten i fråga bär åtplundrade armbandsur. Det är en bild jag får i huvudet […][...]

Hyllmeter har skrivits om Karl XII eller Carolus Rex, den helt klart mest uppmärksammade av alla svenska regenter. Redan Voltaire skildrade den svenske kungens liv och dessförinnan hade även Daniel Defoe ägnat kung Karl och hans krig uppmärksamhet. Sedan dess har det bara rullat på, om än mest inom landets gränser där Fryxell, Grimberg, Frans […][...]

En duktig historiker är en som vet att inte bara använda sina kunskaper innanför universitetsmurarna utan också hur man sprider den vidare. Forskningsarbetet får inte enbart tillåtas husera bakom oglamorösa avhandlingspärmar eller i strikta artiklar riktade mot en i hög grad begränsad publik. En duktig historiker skall också klara denna tillgänglighetsprocess utan att göra avkall […][...]

Tillsammans med medeltiden är det andra världskriget den period som mest tycks fängsla den historieintresserade allmänheten. Varje år publiceras nya alster om kriget och de olika uppslagen och infallsvinklarna tycks aldrig sina. Frågan är varför? I en artikel i Göteborgsposten förklarar journalisten Mattias Hagberg populariteten kring denna litteratur med att det är lätt att identifiera […][...]

Tystnadens historia är Peter Englunds tredje essäsamling. Tidigare har Förflutenhetens landskap och Brev från nollpunkten rosats av både kritiker och läsare, undertecknad inkluderad. Englund, som gjort sig känd som en av de mer framträdande skildrarna av den många gånger våldsamma stormaktstiden, har lämnat krig och elände bortom den här boken och det ligger honom faktiskt […][...]

Jakobsbrevet är massiv till omfång och ansats. I tolv avdelningar vill Göran Greider beskriva tillståndet i sig själv, i Sverige, i världen, politiken och religionerna. Stor plats får förhållandet till den nyligen bortgångne fadern, likaså slitningen mellan stad och landsbygd. Författaren blandar vilt långa rullande resonemangsdikter med centrallyriska fyraradingar. Han är också en författare som […][...]

I Ordfronts ambitiösa serie "Skrivandets hantverk" ingår nu nitton(!) titlar. Konsten att berätta en historia kom redan 1992, men har nu återutgivits i reviderad form. Boken innehåller intervjuer med inledningar av Anders Sundelin. Varje del avslutas med en kort biografi och förteckning över verk. Det är yrkesmän ur skilda skrån som möter oss, alla med […][...]

Det är få områden som intresserat svenska historiker lika mycket som stormaktstiden. Mängder av mer eller mindre glorifierande skrifter har presenterats genom åren som på olika sätt lyft fram de femton minuter i rampljuset som Sverige genomled under åren 1611 till 1718. Främst är det naturligtvis kungarnas och fältslagens historia som har nedtecknats och det […][...]