I Sverige finns cirka 30 ekobyar. Författarna till den här boken har besökt hälften av dem och intervjuat boende och eldsjälar. Boendet i ekobyarna kan vara mer eller mindre kollektivt och ägandeformerna ser olika ut. Gemensamt för alla ekobyar är att de bygger på hållbarhetstankar, både ekologisk och social hållbarhet. I stället för att vänta […][...]

Under våren har jag arbetet med en kandidatuppsats om naturfotografers natursyn. Jag har brottats med frågor om vad natur egentligen är och om vilken bild av naturen naturbilden ger. Uppsatsen skrivs inom ämnet miljövetenskap och själv intresserad av naturfoto så funderar jag över hur naturbilden och naturfotografers kunskap om miljöfrågor på bästa sätt kan användas […][...]

”Humlor ska man ägna sig åt.” Mannen framför mig har en mörkgrön slips med illustrerande tryck av olika insekter. Han är något av en kryssare, en naturintresserad person som på listor bockar av de arter de sett med egna ögon. Ofta är de fågelskådare. Fast den här mannens lista består av olika arter av släktet […][...]

December, januari, februari är det lugnt i den kalender som pryder pärmarnas insidor i Bella Lindes och Lena Granefelts Rätt ur jorden: handbok i självhushållning. Det har varit tid för planering, inventering, rengöring och reparation av redskap och inte minst vila, men redan nu i mars har Att göra-listan blivit påtagligt längre. Inte konstigt att […][...]

”Skogslandskapet undergår samma sorts förvandling som städerna på 60-talet. Miljonprogrammet fortsätter i naturen.” Så skriver journalisten Maciej Zaremba i Skogen vi ärvde och hänvisar till Sveriges Nationalatlas, där begreppet ”skog” tydligen ersatts med ”skogsbruk”. Ur den drar han också slutsatserna: Om femtio år kommer de flesta av furorna söder om Dalälven att ersättas av granplantage […][...]

Är vi mer rädda för förändring än vi är för klimathotet? Så verkar det i alla fall, menar Svante Axelsson i sin bok Vår tid är nu. Tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen. Efter att ha varit generalsekreterare i Naturskyddsföreningen i 14 år och deltagit i många internationella klimatmöten har jag på nära håll fått uppleva […][...]

När jag var liten skulle vi rädda regnskogen. Det är ju i och för sig viktigt, fast jag vet inte vad som hände med alla de där ”fotbollsplanerna” – regnskogen mättes alltid i barnvänliga fotbollsplaner – som köptes upp av småskolebarn. Den svenska skogen var det i alla fall ingen som pratade om. Däremot tror […][...]

Nödvändighetens arkitektur. Det talar ett internationellt manifest som Virserums konsthalls chef Henrik Teleman tagit initiativ till om. Virserums konsthall är en ganska speciell konsthall som vill bidra till närsamhällets utveckling. Eftersom den ligger ”mitt i granskogen i ett industrisamhälle med runt tvåtusen invånare” har projekten kommit att kretsa kring ”allt man kan göra av trä”. […][...]

KARTA en till plan överförd matematisk avbildning av jordytan avgörande för möjligheten att gå vilse Jonas Grens debutdiktsamling Lantmäteriet utforskar kartan, mänsklighetens expansion, naturen och de anspråk på ägande av den som vi människor fåfängt gör. Kartan som lögn och maktmedel, som omöjlig avbildning av det vi kallar verklighet. Gren förbinder människa och natur, men […][...]

Vi gillar henne rätt mycket. Hon ger en tjurig mening åt förorten. Eller hon skriver en sorts dikter. (Samma sak.) Enkla brunaktiga dikter som man tycker mycket om. Två, tre bokstäver. Så vackert skriver Joar Tiberg om nötskrikan. Så vackert skriver han om många fåglar; kråkan, nötväckan, talgoxen, kungsfågeln… Tiberg utforskar sitt förhållande till fåglar. […][...]