I år är det 90 år sedan skotten föll i Ådalen. Fem personer dödades och flera skadades då militären öppnade eld mot demonstrerande arbetare. Ådalen -31 blev en milstolpe i arbetarrörelsens historia. Alla har vi väl någon gång hört att det är segraren som skriver historien. Roger Johansson visar att det är så. I det […][...]

Elizabeth Taylor-look-aliken Agnes Bain är den snyggaste och mest glamorösa mamman i Glasgow, åtminstone enligt sonen Shuggie, även om pälsen och klackskorna är införskaffade på postorder på kredit. Hårsvallet är hårdsprejat och läppstiftet på plats också till vardags. Som pricken över i har hon låtit dra ut alla sina tänder och fått ett bländande (om […][...]

Att jag fått ändan ur och läst någon av Julian Fellowes romaner har naturligtvis att göra med tv-filmatiseringen av Belgravia. Jag läser ut boken i väntan på det sjätte och sista avsnittet av serien, och det är inte svårt att föreställa sig att den skrivits just med tanken att filmatiseras. Faktiskt inser jag, när jag […][...]

Clarys krig utspelar sig i en svensk bruksort, börjar när andra världskriget bryter ut 1939 och slutar när kriget är över 1945. Men det verkliga kriget pågår mellan Clary och hennes make Bruno. Mellan Clary och ett mansdominerat samhälle där kvinnor ska vara underordnade sin make. För så står det i bibeln. Romanen är en […][...]

Jag börjar läsa Anne Boyers prosadiktbok med ganska höga förväntningar. Det är väl ofta dumt, men svårt att undvika. Det engelska originalet hyllades när det kom ut för några år sedan, och ja men läs bara titeln! Den bådar gott vad gäller både tema, ton och stil. Men det börjar alltså … rätt platt? Där […][...]

I en liten by i Alsace  börjar berättelsen om en mycket envis och stark liten flicka som växer upp till en orädd kvinna med driv, upptäckarlust och fascination för det udda. Edward Carey tar oss med på en vindlande resa genom ett historiskt Europa där unkna lukter blandas med doften från perukpuder och den svavelgula röken ligger […][...]

Dom cirka två milen som det är mellan min studentlägenhet i Lund och Värnhemstorget i Malmö skulle lika gärna kunna vara avståndet till en annan planet. Avståndet och tiden som gått gör att ingenting i de två världarna, min och den i boken, verkar mötas på någon punkt. Ändå är det så nära, så nära. […][...]

Det helt vanliga livet var uppfyllt av make, två söner och jobbet på gummifabriken. Livet kunde kanske ha innehållit något mer. Vad som gick snett? Ja, på detta funderar romanpersonen Sylvie i alla möjliga tänkbara vinklar i Nina Bouraouis senaste roman som översatts till svenska. Ledsenheten kryper fram för varje sida. Här sipprar minnen in […][...]

Det är inte en roman utan visst tuggmotstånd, Regina Porters Resenärerna. Den inleds med en personförteckning på 35 karaktärer som handlingen kretsar kring och första kapitlet är en fragmentarisk sammanfattning av en människas liv, inklusive ”påstruket akrobatiskt sex” och ett recept på ”högrevsfrossa” från 1959. Ärligt talat är jag nästan beredd att ge upp där. […][...]

Fakta, fakta, fakta. Det är vad som pläderas för, vad som ska läras ut i den skolsal där romanen Hårda tider tar sin början. Stadens ledande herrar är rörande överens. Här ska inte vara några sagor, någon fantasi, några känslor, egna tankar eller andra flummerier. Tidens anda är rationell. Den tillhör fabrikerna, de höga, rökspyende […][...]