Gästrecension

: Clarys krig
Clarys krig Marianne E. Gunve
2020
Carma förlag/Whip media
7/10

Kriget mot ett mansdominerat samhälle

Utgiven 2020
ISBN 9789189191570
Sidor 330

Om författaren

Marianne E. Gunve är född 1945 och uppvuxen i Sandviken, numera bosatt i Simrishamn. Hon har bland annat jobbat som lärare och har på senare år gått kurser i måleri och kreativt skrivande. 2018 debuterade hon med romanen Fina flickor och 2020 kom den fristående uppföljaren Clarys krig.

Gästinformation

Louise Halvardsson är författare och poet, född 1982 och bosatt i Göteborg. Hon debuterade 2007 med ungdomsromanen Punkindustriell hårdrockare med attityd, vinnare av Författarförbundets debutantpris Slangbellan. Den helt fristående uppföljaren Punkpoet med svensk brytning kom 2019. Hon har också gett ut dokumentärromanen Svenglish – en 30-årings resa genom vardagen samt diktsamlingarna Hejdå tonårsångest – 35 dikter innan 35 och KRAMABSTINENS – skramlad scenpoesi.

Sök efter boken

Clarys krig utspelar sig i en svensk bruksort, börjar när andra världskriget bryter ut 1939 och slutar när kriget är över 1945. Men det verkliga kriget pågår mellan Clary och hennes make Bruno. Mellan Clary och ett mansdominerat samhälle där kvinnor ska vara underordnade sin make. För så står det i bibeln.

Romanen är en fristående fortsättning på Marianne E. Gunves debut Fina flickor som utspelar sig åren innan kriget. Trots att jag inte läst Fina flickor är det lätt att komma in i handlingen. Författaren portionerar ut små tillbakablickar där läsaren kan ana sig till vad som hänt.

Ganska snart förstår man att allt inte står rätt till mellan makarna. Clary läser en bok om samliv och drömmer om att hon och Bruno ska slicka och smaka på varandra, kela och kyssas. Men sexlivet sker helt på Brunos villkor och hans beteende blir allt brutalare, särskilt när han dricker. De här scenerna är skildrade på ett skickligt, realistiskt sätt och gör ont att läsa.

Förutom kampen mellan könen finns också en klassmotsättning. Clary kommer från en medelklassfamilj och försöker göra karriär som sömmerska samtidigt som hon förväntas stå för allt det husliga. Bruno är en arbetargrabb från bruket som dock kommit upp sig och blivit ingenjör. Clary förfasas över svärföräldrarnas utedass och feta mat och att Bruno är grov i mun. Bruno tycker att Clary är fin i kanten och bortskämd som tjatar om en större våning. Ibland tycker jag synd om just svärföräldrarna som får oförtjänt mycket kritik. Boken är skriven ur Clarys perspektiv, men innehåller även tre kapitel där vi får följa Brunos tankegångar. De kapitlen hade gärna fått vara något fler, men det är så klart Clary som ska stå i centrum. Hon blir en symbol för ”kvinnor kan”.

Kriget finns hela tiden i bakgrunden, men kommer närmare och närmare. Bruno går med i en förening med skumma sympatier och Clary ser genom fingrarna med detta eftersom det hjälper honom att hålla sig nykter. Samtidigt blir hon allt mer självständig.

Författaren är född samma år som kriget tog slut och måste ha gjort en gedigen research. Hon fångar hur det är att leva under krigshot med mörkläggningsgardiner, radiosändningar och tysktåg som skakar fram genom Sverige. Ibland blir de vardagliga beskrivningarna av syltande och saftande och plockande av cikoria som kaffesubstitut lite väl detaljerade. Andra gånger hoppar handlingen fram för fort. Men på det stora hela är tempot bra och romanen genomsyras av en härlig berättarglädje och ett följsamt språk. Efter att ha läst ut Clarys krig blir jag direkt sugen på att läsa Fina flickor och hoppas att Marianne E. Gunve skriver fler böcker.

Louise Halvardsson

Publicerad: 2021-01-02 00:00 / Uppdaterad: 2020-12-31 10:33

Kategori: Dagens bok, Gästrecension, Recension | Recension: #8335

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?