I pengar räknat är Pablo Picasso en av de mest framgångsrika konstnärerna någonsin. Allt han tog i blev till guld. Fortfarande, så här 50 år efter hans död, är Picassos verk bland de mest åtråvärda och högst betalda. Pablo Picassos begåvning upptäcktes tidigt. Han var ett underbarn och betraktades som fjortonåring av sin omgivning som […][...]

Feminismen brukar man prata om som ett antal vågor. Första, andra och tredje, kanske även fjärde och femte. Som den första räknas i alla fall kampen för kvinnlig rösträtt kring förra sekelskiftet. Men innan dess då? Var det ingen som kom på tanken att kvinnor och män borde ha lika mycket att säga till om […][...]

Från Platon till demokratins kris är en sammanställning av politisk idéhistoria från Platon och Aristoteles fram till idag. Sven-Eric Liedman tar oss pedagogiskt genom de första demokratiska principerna i Aten på 300-talet före Kristus genom upplysningen med Rousseau, socialismen med Marx och Engels och kommunismen med Lenin och Stalin. Det är även kortare nedslag i […][...]

Att döda en människa är titeln på Björn Hagbergs och Martin Widmans bok med undertiteln ”På spaning efter det första kriget”. Det är på ett sätt en bra titel; den fångar såväl uppmärksamheten som det centrala grundläggande moraliska problem den handlar om. Eller gör den det? Är ”att döda en människa” verkligen detsamma som krig? […][...]

Att läsa Sebald innebär att försättas i ett alldeles särskilt tillstånd. Det är lite som att gå på en fotvandring med en äldre kamrat, eller kanske en förälder, som oavbruten berättar på en lång historia. Historien vindlar sig framåt, med långa meningar och många utvikningar. Ibland pekar han på något i landskapet. En ruin, ett […][...]

Min bekantskap med den norske författaren Tomas Espedal inleddes i och med att hans roman Mot konsten gavs ut på svenska 2013 (min recension av den finns här). Min inledande skepticism gentemot en författare som skriver böcker om att skriva böcker försvann i samma stund som jag invaggades i den poetiska rytm historien berättas på. […][...]

Det är ytterst ovanligt med böcker som handlar om en författares relation till schackspelet. Det skulle behöva skrivas en bok enbart om olika författare som påverkats och inspirerats av schack. För det är inte alls ovanligt med kända författare som låtit sig mer eller mindre berusas av schackspelet i sitt författarskap. Några exempel på stora […][...]

Tintomara från Carl Johan Love Almqvists Drottningens juvelsmycke får eget utrymme när Eva-Marie Liffner gestaltar henne som Ros, Rose och mr Ross i romanen Lacrimosa. Vildbarnet har blivit lämnat på en gård i Finland. De första fem åren lever hon som en vilde innan Almqvist dyker upp och tar sig an Ros som ett projekt […][...]

Gunnar Fredriksson har i flera böcker presenterat filosofer och nu är turen kommen till den skotske upplysningsfilosofen och historikern David Hume. I biografin berättar han om Humes liv, sätter in det i ett historiskt sammanhang och redogör på ett omfattande och grundligt sätt för hans filosofi. Humes nära vän, den skotske filosofen och nationalekonomen Adam […][...]

För mig så är Candide en lika självklar kandidat till titeln som den mest överskattade boken som Casablanca är det till titeln som den mest överskattade filmen. Kort sagt är alltså Voltaire knappast någon av mina husgudar. Carl-Göran Ekerwald däremot beredde mig ett stort läsnöje i sin tidigare Nietzsche – liv och tänkesätt, förvisso är […][...]