Emmy Abrahamson, född 1976, är bosatt i Skåne. Hon har tidigare skrivit ett flertal ungdomsromaner. Hon debuterade 2011 med Min pappa är snäll och min mamma är utlänning. År 2012 Augustnominerades hon för Only väg is upp. Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske är en dråplig berättelse och en […][...]

Gud finns. Det är premissen för Meg Rosoffs roman I begynnelsen var Bob. Eller ja, Gud finns, men rekryteringsprocessen lämnade tyvärr en del att önska. Faktum är att Gud, som förresten heter Bob, är en slackig, slapp, ombytlig och inte minst sagt kåt tonårskille som förärats positionen av sin mamma, som i sin tur vann […][...]

Erlend Loe må vara en av Skandinaviens mest populära författare men jag har aldrig riktigt förstått mig på hans böcker. Naiv. Super är en underhållande bok som jag verkligen gillade i mina tonår men annars har storheten med norrmannens skrivande gått mig förbi. Trots detta fick jag för mig att läsa hans debut Blåst från […][...]

I framtiden kommer en kunna studera samhällsklimatet genom att läsa serier från olika tider. Det fjärde albumet om Zelda Steyner är fullt av nedslag från den samtida politiska och kulturella debatten. Här avhandlas till exempel näthat och tv-serien Game Of Thrones, ur ett feministiskt och maktkritiskt perspektiv. Och så klart med massa humoristiska punchlines som […][...]

Anna Mannheimer har varit gift med sin man, komikern och konstnären Peter Apelgren, i tio år. Som offentliga personer har de i olika sammanhang berättat hur de blev ett par (Peter tjatade ihop dem), och om hur deras gemensamma föreställning Gift – ett livsfarligt ämne blev till (Anna drog en nödlögn för att slippa vara […][...]

Jag läser ju att den är rolig. I recension efter recension, faktiskt. Stefan Norrthons debutroman, Det är alldeles för få som ger upp, om skådespelaren Jocke som bara fått mindre och mindre roller på den stora Stockholmsteater där han arbetar, men som inte desto mindre lägger en oerhörd prestige i det han gör. Jocke spelar […][...]

Jomenvisst är det en gimmick. En spökhusroman (om också mer inspirerad av filmer som Amityville Horror än, säg, Shirley Jackson) som utspelar sig i ett gigantiskt möbelvaruhus, och hela boken formgiven nästan exakt som en IKEA ORSK-katalog* med produktskisser, rabattkuponger, kartor över tag-själv-lagret, och skämt om pallen DRITTSËKK, matbordet ARSLE och hyllsystemet KJERRING. * Horrorstör […][...]

Nanna Johansson och Kringlan Svensson har samarbetat tidigare, med satirprogrammet Tankesmedjan i P3 och Aftonbladets podcast Lilla drevet. Detta är första gången de skriver en roman tillsammans. Det märks att de är vana vid att skämta om den politiska makten, om människors små egenheter och om vår tids utmärkande samhällsdrag. Handlingen utspelar sig i den […][...]

Serien Lilla Berlin är verkligen bland det roligaste vi har just nu. Ellen Ekman har på pricken fångat vår navelskådande osäkra generation. En generation som inte alls håller sig till åldersgränser utan sträcker sig från 12 till 45, där det som binder ihop och skapar igenkänning snarare är den teknologiska revolutionen. En vardag där vi […][...]

Om man gjorde ett sådant där Mannen på gatan-reportage och frågade folk vad de tänker på när de hör ordet ”statistik” så skulle förmodligen ganska få svara ”humor”. Åtminstone om de aldrig stött på Tobias Boströms form av statistik. På Nöjesguidens hemsida har Boström tydligen kommenterat nyhetsflödet sedan ett par år tillbaka och i Statistik […][...]