Det finns två sorters nytappningar. De som utan känsla bara försöker haka på ett säljande koncept och enbart förtjänar sågningar och förakt; och de som gör det av kärlek till en berättelse och lust att veta mera. Susan Kays Mannen bakom masken hör lyckligtvis till den andra kategorin. 1911 fick vi för första gången möta […][...]

Aten, 300-talet f Kr. En student vid Platons akademi hittas död under mystiska omständigheter; en av hans lärare anar ugglor i mossen och kontaktar ”uttydaren av gåtor”, Herakles Pontor, en liten klotformad man med prydligt svart skägg och de skarpaste små grå cellerna i hela Aten. Efter viss övertalning går Herakles med på att åta […][...]

Manfredis triologi om Alexander den store, i vilken Ödets son är den första delen, ligger till grund för den andra av de två aktuella filmatiseringarna om den framgångsrike erövraren. Den regisseras av Baz Luhrmann och beräknas vara klar om något år. Det dröjer alltså ett tag innan vi kan jämföra den filmversionen med Oliver Stones […][...]

Artur Lundkvist blandar i sin Krigarens dikt fiktion och fakta. Efter att ha läst boken verkar det dock som om endast författarens skönlitterära berättarlust har hindrat honom från att skriva en mer renodlad historiebok. Undertiteln ”En sannolik framställning av Alexander den stores handlingar och levnadsöden” skvallrar om det. I stilen påminner den här framställningen om […][...]

Bagoas, kung Darius unge enuck, som efter dennes död hamnar i Alexanders tjänst, minns tillbaka sitt liv. Han minns den kärlek och vänskap som kom att råda mellan honom och den makedoniske kungen. Berättelsen är fiktion men mycket av det som beskrivs går att härleda historiskt. Bagoas öde finns dokumenterat, om än fragmentariskt. Att han […][...]

Den sista striden är den avslutande delen i trilogin om den agrianske ynglingen Janus. Janus bröt upp från sitt liv som fåraherde för att följa Alexander på hans tåg mot Asien. Tillsammans med två kamrater Troj och Kaleb deltar han i flera stider och i takt med den makedoniske kungens framgångar blir de dock alltmer […][...]

Gasljus, publiksorl och sammetsdraperier. Och på scenen står den vackraste flicka Nancy någonsin sett. Kväll efter kväll återvänder hon till teatern för att se Kitty Butler uppträda och när tillfället uppenbarar sig lämnar hon sin familj i det lilla ostronsamhället för att följa Kitty till London där hon blir hennes påkläderska, älskarinna och scenpartner. 1890-talets […][...]

Norsk-svenska Margit Sandemos serie om isfolket gjorde henne till 1980-talets mest sålda författare i Norden. Ändå recenseras hon i princip aldrig. Någon gång tas hon upp i ansträngt postmoderna hyllningar till ”tantsnusket” eller vilken annan beteckning som för dagen verkar mest kul och kitschig. Sagan om isfolket är en släktsaga om Tengel den ondes ättlingar. […][...]

Vad hände egentligen med pastor Johan Sebastian Homan? Han som Jan Mårtenson skrev om i böckerna Guldmakaren och Häxmästaren? Han som ofrivilligt blev inblandad i mordet på Gustav III och först dömd till döden och sedan benådad till livstids förvisning till den Svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien? Vi är några som undrat detta och väntat […][...]

Carina Burman har skapat sig alla förutsättningar för att få till en riktigt intressant kriminalroman. Huvudpersonen Euthanasia Bondeson är en självständig författarinna med vass tunga och hon vet hur man snoppar en cigarr med bara tänderna. Kaxig och smått provokativ för sin tid. Miljön är 1800-talets London, där ju många litterära godbitar utspelat sig. Snacka […][...]