I Auschwitz och det moderna samhället refererar Zygmunt Bauman en undersökning av äkta par som tagit ut skilsmässa efter en gemensam traumatisk upplevelse. Makarna har under extraordinära omständigheter – i det här fallet en flygplanskapning – upplevt sig fått syn på sin äkta hälfts sanna ansikte, en obehaglig bekantskap de inte kunnat leva vidare med. […][...]

Maja-Lisa hade hoppats slippa fler. Alla fyra äldre syskon har begravts under 60-talets svältår, innan Hanna föds 1871. Modern är tärd och hemsökt av barn som inte fått leva. Orkar inte fästa sig mer. Och en flicka, det blir det väl bara elände med. Tre generationer flickor blir det likväl, Anna, Hanna och Johanna. Den […][...]

Utrota varenda jävel är onekligen en modern klassiker. Så mycket faktiskt att jag inte förrän jag nu läser den inser huruvida jag läst den förut eller bara läst OM den. Lindqvists uppgörelse med kolonialismen och vad som hänt sedan dess kom ut första gången i början av 1990-talet under vad som kan beskrivas som en […][...]

Diskussionen om Förintelsen i allmänhet och den statliga upplysningskampanjen kring den i synnerhet har fått en hel del både rättmätig och orättmätig kritik. Till den rättmätiga tycker jag otvivelaktigt att det sätt som Förintelsen, inte minst i skolans historieundervisning, tenderar att framstå som en ond och obegriplig parentes hör. För Zygmunt Bauman är Förintelsen långt […][...]

Jag sitter på pendeltåget och läser kapitlet om Jeffrey Bernard och får en oemotståndlig lust att skriva satiriska, klagofyllda krönikor och klanka ned på mitt eget liv och alla i min omgivning. Problemet är att det enda jag kan klaga på är tappade vantar och missade bussar, jag har inget spelmissbruk, inget häftigt humör, ingen […][...]

Att Hitlers folkstat är en kontroversiell bok i Tyskland är inte svårt att förstå. Den ställer frågan om varför Hitler kunde behålla makten ända till slutet, varför kom det aldrig en folklig resning, hur kunde människor tillåta det som skedde i deras namn? Svaret Götz Aly kommer fram till utmanar några av de sanningar som […][...]

En mormor är en komplicerad företeelse. Å ena sidan oproblematiskt trygga händer ur barndomsminnena – eller också inte – och å den andra hela det där livet som man sällan vet särskilt mycket om, eller som bara gradvis går upp för en. Att världen och människorna som format en faktiskt haft ett liv innan man […][...]

När arbetarna på Leninvarvet i Gdansk i Polen gick ut i strejk år 1980 fanns det nog en del personer som började hoppas på, alternativt befara, att det realsocialistiska experimentet höll på att gå mot sitt slut. Många har sett dramatiska bilder på när fackföreningen Solidaritets ledare Lech Walesa hoppade över varvets staket för att […][...]

Kleopatra var namnet på flera egyptiska drottningar och prinsessor, men det är en enda vi brukar tänka på när vi hör namnet idag: Kleopatra VII Thea Philopator, född år 69 och död år 30 före vår tideräkning. Hon var den sista härskaren av den ptolemeiska ätten (uppkallad efter en av Alexander den stores generaler, och […][...]

Den ryska revolutionen 1917 kom att inspirera till revolution på många andra håll i världen. Ett ofta bortglömt kapitel är de effekter som den ryska revolutionen kom att få i vårt grannland Finland. Landet hade sedan börjat av 1800-talet varit en del av det ryska imperiet. I samband med den ryska revolutionen försökte även finska […][...]