Varje person presenteras med namn (ofta i diminutiv), ålder när kriget kom, och nuvarande yrke, som för att redan från första början slå fast att åtminstone den här fyraåringen växte upp till en, åtminstone dugligt, fungerande vuxen. Det är inte nödvändigtvis en tröst. Varför berättade jag detta för er? Nu tycker jag att det är […][...]

Men vad är det hon skriver egentligen? Trots att jag läst Svetlana Aleksijevitj och väl borde veta blir jag mer och mer förvirrad ju fler nyhetsinslag om dagens – årets – Nobelpristagare jag lyssnar på. Böckerna i sviten Utopins röster beskrivs som romaner, som facklitteratur, som ”litterära reportage”. Själv ikläder sig Aleksijevitj gärna rollen som […][...]

Ivar Lundgrens roman om den tyske benediktinermunken och missionären Ansgar, som föddes 801 och avled 864, grundar sig i stora drag på Ansgars vän Rimberts levnadsteckning Vita Anskarii, som skrevs under åren 865-876. Rimbert och Ansgar stod varandra nära under 30 år. På Wikipedia läser jag att Rimberts biografi förmedlar många intryck från Ansgars vistelse […][...]

I skrivande stund går en våg av engagemang över Sverige, för flyktingars rätt att på ett säkert sätt kunna söka trygghet från brutalitet och utsatthet. Det är en politisk samling av ett sällan skådat slag. Det sammanfaller med ett sorts ”nu är det nog!”-statement mot rasism, den råa iskyla som sprider sig över nätet och […][...]

Det Goda Sovjetiska Köket – Minnen, mat och längtan är en s.k. foodoir. En metaforisk måltid kring Sovjets historia, där varje kapitel sträcker över ett decennium, med början på 1910-talet och slutet på 2000-talet. Här flätas kortfattade historiska överblickar och porträtt av tidens stora personligheter samman med berättelsen om författarens egen familj. Inblickar i de […][...]

OK, vi kör den där obligatoriska referensen direkt så har vi det överstökat: 1940 recenserade George Orwell Mein Kampf. Recensionen är värd att läsa i sin helhet, men jag vill lyfta fram den här biten: Hitler knows that human beings don’t only want comfort, safety, short working-hours, hygiene, birth-control and, in general, common sense; they […][...]

Denis Diderot föddes 1713 i Langres, ca 30 mil sydost om Paris, som äldste son till en knivsmed. Han insåg tidigt att han inte ville bli det som hans pappa önskade att han skulle bli: kanik, en präst inom katolska kyrkan. Diderot hade inte den religiösa övertygelsen och i 23-årsåldern förstod han att inget specifikt […][...]

Farsoter och epidemier är en fantastisk bok för såväl den medicinskt intresserade som den historiskt intresserade. Åbom, pensionerad infektions- och smittskyddsläkare, beskriver allehanda sjukdomar i såväl ett historiskt och medicinskt perspektiv, som ett nutida dito. Även penicillin och sulfan, samt vaccinets historia, gås igenom. Åbom varvar medicinsk fakta med historiska genomgångar och anekdoter. Exempelvis redogör […][...]

Vad får du för bilder i huvudet när du hör begreppet ”slaveri”? Jag tror att de allra flesta, liksom jag själv, först och främst tänker på slavskepp från Afrika, amerikansk söder, bomullsplantager och något vedervärdigt som är avskaffat. Men slaveri har förstås alltid funnits och kommer förmodligen alltid finnas i en eller annan form. Dick […][...]

”Jag känner inte igen mitt land.” Minns ni att det hette så när Sverigedemokraterna tog sig in i riksdagen? Det kom som en chock för många att nationalistiska krafter och flyktingmotstånd hade ett så starkt fäste i vårt land. Vårt demokratiska, öppna, välupplysta land. Men denna naiva inställning är inget nytt. Redan under efterkrigstiden skylldes […][...]