Att döda sitt nyfödda spädbarn, hör det till de mest obegripliga och tabubelagda brott man kan begå? Att skada den där lilla, hjälplösa varelsen som man burit i sin egen kropp, förväntas föda med sin egen kropp, älska över allt annat? Skydda med sitt liv? Ändå händer det, har hänt och händer än idag. I […][...]

Brombergs har gett ut antologin Blå Blixt sedan 2012 för att enligt dem själva ”ge plats åt nya poetiska röster”. Men 2014 blev det ingen antologi: bidragen höll tydligen inte tillräckligt hög kvalité. Snobberi, tänkte jag då. De tidigare antologierna har lämnat mig hyfsat likgiltig även om det förstås funnits en del glänsande undantag bland […][...]

I Jessica Andersson Jonsons andra diktbok är likheten mellan växtens och människans tillblivelse och fortplantning en utgångspunkt. Andersson Jonson börjar i hjärtat, det mänskligaste av det mänskliga; ”Hjärtat vill inte sluta växa”. Hon fortsätter sedan: Vegetativ förökning innebär att man tar växande delar från en moderplanta och skapar nya plantor. Och så sätts ett associativt […][...]

Shakespeare. Ständigt denne Shakespeare. Han kunde konsten att beskriva situationer när människor hamnade i avgrunden på grund av sina egna lögner och handlingar. Ta bara Hamlet som av en vålnad får höra att hans farbror Claudius tillsammans med hans mor Gertrud har förgiftat fadern som nyss begravts. Ian McEwan, den produktive brittiske författaren, gör i […][...]

En far skriver texter till sin ofödda dotter. Dottern ligger fortfarande där inne, i det skyddande svarta höljet och har ännu inte mött något i yttervärlden. Fadern berättar för henne: om äpplen, getingar, huggormar, toalettstolar och ambulanser. Och om en hel massa andra ting, människor, djur och fenomen. Jag vill visa dig världen, som den […][...]

Tack gode gud för aborträtten! Och preventivmedel och sexualupplysning. Det är kanske ett oväntat sätt att inleda en recension, men det är tankar som genast kommer för mig när jag läser Birgitta Trotzigs Dykungens dotter. Så många kvinnoliv som punkterades av ofrivillig graviditet. Gav dem en förutbestämd riktning, förseglade deras öden, ofta alldeles för tidigt […][...]

Dikten är slungad ur köttet, och den kretsar kring avlelsen, födseln och föräldraskapet. Eller ur kreaturet, ockupationen och diktaturen om man så vill. Dessa rader höll jag igår på att läsa för en nygravid vän, men hittade inte snabbt nog och samtalet vandrade vidare: Blank skräck, sadism och – solidaritet? Hur allt bortom en viss […][...]

Det är november 1973, men det är svårt att skaka av sig känslan av att det också är helt nyss. Då var det studentprotester utanför Tekniska högskolan i Aten som brutalt slogs ner av den grekiska militärdiktaturen, men vi har sett de här situationerna från platser runtom i världen, inte sällan filmade med skakiga mobiltelefoner. […][...]

Cheryl Glickman har ett system. Hon har rutiner, ett arbete och en hopplös förälskelse i en tjugo år äldre man som i sin tur visar sig vara besatt av en sextonåring. Det är kanske inte så mycket för att mota bort den bokstavliga, psykosomatiska klumpen hon har i halsen, men Cheryl har ett system. Det […][...]

Det är en händelse som ser ut som en tanke att jag plockar upp Kristina Sandbergs Att föda ett barn precis efter Lena Lennerheds Sex i folkhemmet, om synen på sexualitet och reproduktiva rättigheter på 1930-talet. Egentligen läser jag Sandbergs trilogi inför Augustprisutdelningen, inte till vårt sextema, men den passar ju alldeles för klockrent in […][...]