Åh, vad jag kan bli galen av franska författare! Den där lättheten som gör att de mest fruktansvärda händelser kan serveras med vackra ord och någon lätt kladdig livsvisdom. Tragedi på tragedi och ändå en marängtårta med mogen kärlek som kompensation för Gud-vet-allt. Men parallellt med den där frustrationen vill jag bara läsa vidare och […][...]

Den fransk-marockanska författaren Leïla Slimani skrev för några år sedan den mycket läsvärda nutidsromanen Vaggvisa. De psykologiska porträtten var synnerligen övertygande. Den som läst, minns medelklassparet vars yrkeslivsambitioner gjort dem fartblinda och den tredje personen, dagmamman/hushållerskan som kom att bli småbarnsfamiljens räddare. I romanen De andras land är handlingen inte placerad i nutid, utan i […][...]

Omslagsflikarna och baksidestexten på Min är hämnden, den senaste romanen av Marie NDiaye, innehåller textutdrag som nog ska väcka läsarens fasa. Vid lanseringen av thrillerromaner brukar marknadsföringen svänga sig med liknande lockbeten. Eftersom jag har läst Marie NDiaye tidigare tänkte jag att läsningen skulle ge mig något mer. Min gissning hamnade rätt. I romanen presenteras […][...]

Romanen Gustave Eiffel och kärleken av Nicolas d’Estienne d’Orves bygger på spelfilmen Eiffel, som kommer att visas på de svenska biograferna senare i vår. Av filmtrailern att döma rör det sig om ett kostymdrama av det maffigare slaget. Enligt hörsägen den kostsammaste franska filmen i mannaminne och under läsandets gång kommer jag på mig själv […][...]

År 1524 utbröt ett uppror bland de fattiga i södra Tyskland, vilket snabbt spred sig till angränsade regioner. Man reste sig mot överhet och mot alla sociala orättvisor. Och när man börjar ifrågasätta sociala orättvisor så är steget inte långt till att också börja ifrågasätta traditionella religiösa dogmer och institutioner. En av dem som kom […][...]

Vad hade hänt om Columbus aldrig kommit tillbaka från ”Nya världen”? Om det istället för Pizarro och Cortés som erövrade Inka- och Aztekväldena varit amerikanerna som gjort resan över Atlanten? Sådana tankar laborerar den franske författaren Laurent Binet med i sin roman Civilisationer. Den är på flera sätt en lek med vår historia, också till […][...]

Det dröjer ett tag innan titelns son gör entré i En sons historia, som för att understryka att berättelsen om en persons härkomst och liv av nödvändighet handlar om andra. För även om det är Andrés, sonens, historia är det i hög grad också hans mors och hans mosters, en kort tid hans fars och […][...]

I sin senaste roman återvänder Modiano, som vanligt, till Paris och till intresset för minne och glömska. Berrättarjaget, Jean Eyben, får under en kortare anställning i sin ungdom ett uppdrag att försöka spåra den försvunna Noëlle Lefebvre. Trots att Jean tidigt stöter på en av Noëlles vänner och genom honom får en del information, kommer […][...]

När vinnaren av årets ALMA-pris tillkännagavs i våras, franske Jean-Claude Mourlevat, fanns ingen av hans böcker översatt till svenska. Lagom till (den digitala) prisutdelningen i slutet av maj släpptes emellertid Jefferson, en både traditionell och lite märkligt nyskapande deckarberättelse för mellanåldern. Titelpersonen, den unge igelkotten Jefferson Bouchard de La Poterie, för en småborgerlig och trivsam […][...]

Thomas lever ett rätt trist singelliv i Paris. Han är alltid den som är ensam och detta till och med när han lämnar sitt jobb på konserthuset. Han är nämligen pianisten. Alla andra bär sina instrument med sig när de går i från jobbet men inte Thomas. Hans piano står kvar och han lämnar tomhänt. […][...]