Vanligen ställs man till svars för sådant man gjort, inte för sådant man inte gjort. Det finns såklart undantag, där underlåtenhet är nog så graverande, men också en annan typ av gråzoner: de där man bryter mot normerna. Att inte ha barn, inte kunna eller framför allt att inte vilja, kan vara ett sådant fall. […][...]

I januari 1922 tog de allra första kvinnliga ledamöterna plats i Sveriges riksdag. De var fem. Fyra av dem kom från liberalerna och socialdemokraterna och hade varit med och kämpat för kvinnlig rösträtt. Den femte representerade högern, dåvarande Allmänna valmansförbundet, nuvarande Moderaterna, ett parti som varit emot kvinnlig rösträtt och inte ens tillåtit kvinnliga medlemmar. […][...]

När Mysteriet på Asthall inleds har första världskriget precis tagit slut. Louisa Cannon drömmer om att lämna London, både för att undkomma fattigdomen hennes familj drabbats så hårt av, och för att fly från sin våldsamme farbror vars spelskulder och hotfulla temperament utgör en allt större fara för Louisa. Hennes vän Jennie ger Louisa en […][...]

Lib Wright är en sjuksköterska som tjänstgjort i Krimkriget under legenden Florence Nightingale. Efter krigets slut jobbar hon på olika sjukhus, men får mest utföra simpla, repetitiva uppgifter långt under sin kunskapsnivå. Hon har svårt att anpassa sig till ett vanligt liv där hon inte fyller någon viktig funktion, och har svårt att komma andra […][...]

Trångboddhet, smuts, stora barnkullar och inga preventivmedel. 1950-talets East End verkar på många sätt avlägset. Det är en tid när ruinerna från andra världskrigets bombningar fortfarande stod kvar i de fattiga statsdelarna, när graviditeterna avlöste varandra och man fortfarande ”blev med barn” snarare än ”skaffade” dem. För nyutexaminerade barnmorskan Jenny Lee blir mötet med slummen […][...]

Florence är fången. Under berg av porslin och köksgeråd, under miltals av stärkta linnedukar, och hopklämd i korsett och lager av perfekt strukna sedesamma klänningar. När hon klär sig på morgonen tar hon på sig det som andra tror är hennes jag, hon blir den hon är menad att vara. Men därinuti finns någon annan. […][...]

”Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord”, frågade sig Hasseåtage via Monica Zetterlund i Svea Hund 1976. Framåt slutet av 70-talet hade vänstervågen – och optimismen – onekligen om inte sjunkit undan så åtminstone peakat för länge sedan. Peakat, men också i någon mån omvandlats i praktik. För hur skulle man egentligen […][...]

Vi har redan en alldeles utmärkt recension av den här boken. I somras skrev Anna Larsson om den engelska utgåvan och i stort sett håller jag alldeles med om vad hon skrev då. Men ska jag såhär ett dygn innan valdagen lyfta fram en enda bok så är det nog den här. Därför att vaga […][...]

Science fiction åldras sällan särskilt väl. Få berättelser känns så snabbt historiska som framtidsskildringar. Det är alltså med viss bävan jag faller för frestelsen att läsa om Peter Nilsons Rymdväktaren, en roman och ett författarskap som tog mig med storm när jag först stötte på dem i slutet av 90-talet. Slumpen, eller ödet, hör till […][...]

Hon var ingen Florence Nightingale heter Åsa Mobergs biografi över sjuksköterskeyrkets grundare. Florence Nightingale alltså. Långt ifrån bilden av den skira vårdarinnan var Nightingale en skarpsynt och egensinnig organisatör och lobbyist som envisades inte bara med att skaffa sig ett yrke utan också bokstavligen gick ut i krig för det. Precis som sina sentida amerikanska […][...]