I min släktforskning stöter jag då och då på riktigt intressanta uppgifter. När jag forskade om min farmors farmors far Magnus Hesslén, som var präst och även hängiven botaniker och runolog, upptäckte jag att han under flera år på 1810-talet arbetade som pastorsadjunkt hos kyrkoherden Bengt Bergvall i Åker i Småland. Där fanns den berömde […][...]

August Strindberg, Gersau, Schweiz, 1886 Foto: August Strindberg, Ägare: Strindbergsmuseet I juli 1885 flyttade August Strindberg med sin fru Siri och deras tre barn till Grez-sur-Loing i Frankrike, där det fanns en nordisk konstnärskoloni. Bland andra bodde Carl Larsson där, som var Strindbergs vän. Först bodde familjen Strindberg med barn på hotell i Grez, senare […][...]

En vän till mig vägrade konsekvent att läsa manliga författare som uttryckt sig om eller behandlat kvinnor illa. (Det reducerar litteraturhistorien ganska betänkligt.) Om någon till exempel sa någonting om Strindberg svarade hon alltid i stil med Du vet väl att han runkade i ett akvarium för att han ville hitta ett sätt att reproducera […][...]

Till att börja med låter det som det vanliga gnället över ett förändrat svensk- och litteraturämne. Styrdokumentens upplägg är eländigt, skolundervisningen är eländig, universitetsundervisningen är eländig och inte minst lärarstudenterna är eländiga. Någonstans ganska snart kommer emellertid litteraturprofessor Gunnar Hansson ut på andra sidan, med insikten att när nu ämnet förnyas och prioriteringar måste göras, […][...]

Emilie Flygare-Carlén debuterade som författare i november 1838 med romanen Waldemar Klein. Den utkom som bok nummer 10 i serien ”Kabinethsbibliotek af den nyaste litteraturen”. Förläggaren hette N. H. Thomson och han hade sitt förlag i Stockholm. Emilie Flygare, som hon hette då hennes roman kom ut, använde författarpseudonym för sin första bok. På titelbladet […][...]

Camilla Collett (1813-1895), norsk romanförfattare, kritiker och, som hon brukar kallas, Norges första feminist var nära vän till Henrik Ibsen. I sin bok Nora, Nora: Henrik Ibsens dockhem och Ingmar Bergmans berättar Margareta Wirmark om hur Collett påverkade Ibsen att skriva Ett dockhem. Collett och Ibsen umgicks mycket och diskuterade litteratur och vänskapen varade hela […][...]

Emilie Flygare-Carléns roman Skjutsgossen utkom 1841, året före hennes stora genombrott med Rosen på Tistelön. Skjutsgossen var den första roman som kom ut med hennes nya efternamn Carlén. Hon hade gift sig samma år. Handlingen i romanen är förlagd till Bohuslän, men där slutar alla likheter med Rosen på Tistelön, även om Skjutsgossen inleds väldigt […][...]

Emilie Flygare-Carléns roman Kamrer Lassman, såsom gammal ungkarl och äkta man – teckning ur stockholmslifvet låg på bokhandelsdiskarna i oktober 1842. Under våren samma år hade hennes succéroman Rosen på Tistelön utkommit, som snabbt hade översatts till flera språk. Även Kamrer Lassman översattes och utgavs redan 1843 i Tyskland. Alf Kjellén skrev 1932 i sin […][...]

Huvudpersonerna i Emilie Flygare-Carléns femtonde roman Ett år från 1846, är ryttmästare Ludvig C:sköld och Lavinia von B. De båda gifter sig redan i andra kapitlet. När de på natten efter bröllopet befinner sig tillsammans i brudkammaren, får man veta att de inte ingått äktenskap av kärlek till varandra, utan för att det var passande […][...]

Idag, den 8 augusti, för 200 år sedan, föddes Emilie Flygare-Carlén på Karlsgatan 2 i Strömstad. Lagom till detta 200-årsjubileum utkom Monica Lauritzen i maj i år med en stor biografi om författaren. I bokens inledning skriver Lauritzen: Jag har velat skildra ett författaröde som utvecklades i ett underläge dikterat av författarens kvinnliga kön. I […][...]