Man blir lite vaksam av att läsa Umberto Eco. Paranoid, rentav. Man börjar ana konspirationsteoretiker bakom varje buske. Karln har skapat en konspiration runt konspirationer, och en som är omöjlig att inte tro på eftersom den ju är sann. Det är, möjligen, en av årets viktigaste böcker. Och det konstiga är att från något perspektiv […][...]

Redan titeln gör mig betänksam. Heligt blod klingar påtagligt oroväckande. Farhågorna visar sig också ganska snart vara besannade. Jonathan Hayes roman är en riktig snaskig historia – en särledes tråkig och plågsam läsning som jag inte ens skulle önska min värsta fiende. Det lackar mot jul i New York City. Så hittas en ung flicka brutalt […][...]

Vad har politiska extremister världen över – islamistiska fundamentalister, Ku Klux Klan och nynazister, vapengalna konspirationsteoretiker i mellanvästern, dogmatiska anti-anti-semitiska organisationer, med flera – gemensamt? En hel del, om man får tro Jon Ronsons galna, underhållande och ganska skrämmande reportagebok Them. Adventures with extremists: ”We could work with those Islamic guys,” said Pat from Alabama. […][...]

Lagom till släppet av The New Dan Brown Novel, eller vad den nu heter (som givetvis slagit försäljningsrekord redan) kan vi som ännu inte hunnit få tag i mästerverket förbereda oss genom att läsa The Guardians genomgång av Dan Browns 20 konstigaste meningar. Siluetter med röda ögon, kameleonthajar, och sydamerikanska floder i Europa – allt […][...]

Borden på uteserveringarna på Campo Santa Margherita står tätt, tätt. Så tätt att det enda gör att det går att skilja det ena caféet från det andra är färgen på stolarna. På nästa servering, på bordet bredvid mitt, sitter några unga killar och pratar med caféets ägare. De pratar fotboll, så mycket förstår jag. En […][...]

Häromdagen fastnade jag i det där teveprogrammet med det ganska originella konceptet att göra underhållning av statistik. De tävlande ska gissa vad svenska folket anser om det ena eller andra och kommer de tillräckligt nära vinner de pengar. Frågan jag fastande för handlade om hur många av svenskarna som ansåg att det fanns böcker som […][...]

Huvudpersonen är snygg, atletisk och framför allt smart – hon är Shakespeare-forskare på ett av de bästa universiteten i världen, Harvard University. I boken följer hon ledtrådar, gåtor, historiska fakta och gömda koder i världslitteraturen och finner vägen till en hemlighet som skulle förändra allting som vi hittills tror att vi vetat (rörande Shakespeare), en […][...]

Den litterära turismen har de senaste åren slagit igenom på bred front. Runt om i Sverige och världen kuskar folk omkring för att se Arns Västergötland, Leopold Blooms Dublin, Anne Rice-vampyrernas New Orleans eller Robert Langdons och Sophie Neveus Louvren. Problemet – om det ska kallas ett problem när det nu varken tycks genera arrangörer […][...]

Böcker om Jesus lär det komma ut ofattbart fyra nya om dagen. Att granska och sammanfatta den bokfloden är förstås ett ogörligt projekt. Ändå är det åt det hållet Sören Wibecks ambitioner ligger. Precis som i tidigare böcker vill Wibeck undersöka den historiska och idéhistoriska bakgrunden till myter vi möter i stort sett varje dag. […][...]

Det är en märklig tid vi lever i. Man åker jojo mellan fiktion i nyheterna och fakta i romanerna, mellan dokusåpor och manusbundna dokumentärer. ”Reality television” – finns det någon värre motsägelse? Redan titeln leker lite med den där gränsen mellan fakta och fiktion; det låter nästan som en kioskdeckare, men det är givetvis en […][...]