En medicinsk Mad Men har den kallats, teveserien Masters of sex, sådär retrosnygg, lite kittlande nutidshistoria, på en gång ganska nära oss och avlägsen. Men till skillnad från Don Draper och de andra reklamarna fanns dr William Masters och Virginia Johnson på riktigt. Serien bygger på en biografi av Thomas Maier med den lite otympliga […][...]

Bejublad på kultursidorna har den blivit, Rachel Kushners omfångsrika roman om konstvärlden i 70-talets New York. Och det är lätt att förstå varför. Kushner har öga för både detaljer och större sammanhang, hon har ett inkännande sätt att se människor och deras berättelser och hon har ett säreget sätt att förmedla det på, som ger […][...]

Jag undrar nästan om jag ska fortsätta läsa nyutgåvorna av Laura Ingalls Wilders klassiska barnboksserie. Inte för att de är dåliga. Tvärtom. De är precis lika fängslande som jag minns dem från när jag var liten. De är bara så vansinnigt romantiska. Jag slår igen dem och suktar efter att försöka bygga en timmerstuga från […][...]

Den mediokra och smått alkoholiserade, men vackra, journalisten Camille tvingas återvända till sin uppväxts håla i Mellanvästern för ett reportage om en mördad och en försvunnen flicka. Hon våndas över återvändandet och särskilt inför att återse sin mor och träffa sin närmast okända lillasyster. Så långt låter det klichéartat, som vilken annan amerikansk deckare som […][...]

I november 1995 bröt sig en ko som hette Emily ut ur ledet in i slakteriet, kastade sig över ett högt staket och rymde. I 40 dygn var hon på flykt. Massachusetts befolkning lade ut hö till henne och ledde hennes förföljare på villospår. Till slut gick slakteriets ägare med på att sälja Emily för […][...]

Det var Harriets far som hittade på smeknamnet ”Harry”. Som psykoanalytiker kan jag inte undgå att skönja en klar önskan bakom det smeknamnet. När huvudpersonen Harry (Harriet Burden, efternamnet en ordlek med det engelska ordet för ”börda”) beskrivs första gången i Den lysande världen ser jag ett kvinnligt Frankensteins monster framför mig. Snart nog får […][...]

Lavender Lit heter ett nytt förlag, ett imprint till Kalla Kulor, som vill ge ut skönlitterära pärlor som bosätter sig i hjärtat. I och med utgivningen av Kanske är det allt du behöver veta får jag nog säga att de har de lyckats redan på första försöket. Jag hade kysst en betydelselös kille eller tre […][...]

Livet är inte så lätt för huvudpersonerna i Willy Vlautins roman De fria. Värst är det kanske för Leroy som ligger i koma efter ett misslyckat självmordsförsök han utfört i ett ögonblick av klarsyn. Han har levt som i dimma de senaste sju åren, ända sedan han blev allvarligt sårad under tjänstgöring i Irak. Hans […][...]

Nästan vad man än läser verkar det alltid finnas kopplingar mellan olika berättelser. Det är i alla fall min känsla. Alldeles nyss slog jag igen Moa Eriksson Sandbergs Välkommen till LA, baby, om två svenska bästa vänner på sin drömresa till San Fransisco. Bara för att öppna Nina LaCours Inte vem som helst, där ett […][...]

Efter att som tonåring ha upptäckt Twin Peaks tillbringade jag timmar på olika diskussionsforum. Jag hittade en hel värld av teorier, anekdoter och sökande efter gömda ledtrådar. Där tog berättelserna aldrig slut. David Lynchs tv-serie är vid det här laget en rejält uttjatad referens som slängs in när en film eller bok ska marknadsföras som […][...]