Stranden och vågorna är ständigt närvarande i romanen Vi vänder vågorna av Vendela Vida.

Boken  utspelar sig i San Francisco 1984-1985. Brytningstiden mellan 70-tal och 80-tal är fortfarande tydlig i den bohemiska staden trots att mitten av åttiotalet närmar sig. Det opolerade och fria hippiesamhället möter det glamorösa 80-talet i villaområdet Sea Cliff där de nyrika blandar sig med de som har gamla pengar. Husen är stora och historierna om de som bott där innan med känd bakgrund cirkulerar. Blåsten, havet och tidvattnet skapar en vild miljö mitt i den trygga villaförorten. Golden Gate-bron hägrar i bakgrunden och ekonomin är på stark frammarsch.

Eulabee och hennes bästa vän Maria Fabiola och resten av tjejgänget, Faith och Julia, är så där självsäkra och samtidigt osäkra som bara tonåringar kan vara. De väntar otåligt på att träda in i vuxenlivet med stor nyfikenhet och spänning. Alla har en stor önskan om att det ska hända något, vad som helst. Bara något sker.

Att vara på stranden och utmana tidvattnet är en återkommande sysselsättning och vet man bara hur man ska hoppa kan man komma ut på udden, annars väntar det skoningslösa havet med all sin kraft på att dra ut den som misslyckas.

Eulabee och Maria Fabiola har stenkoll på vem som bor var och vad som har hänt i vilket hus. Olikheterna mellan flickorna är redan från början tydliga. Eulabee vägrar låta sig styras och har en egen stark och okuvlig moral men håller sig mycket på sin kant. Maria Fabiola däremot är karismatisk, känslosam, egoistisk och van att stå i centrum. Hon har framförallt en vilja att skapa dramatik.

En dag ställer en man i en bil en fråga till flickorna och denna händelse leder sedan vidare till oanade konsekvenser för det innan sammansvetsade gänget. För Eulabee var mannens fråga om vad klockan var, just bara en fråga om tiden. För resten av tjejgänget och framförallt för Maria Fabiola gjorde han ett närmande och upplevdes som en farlig person. När polisen förhör tjejerna vägrar Eulabee ljuga som de tidigare kommit överens om och på grund av detta blir hon utfryst. Ingen svarar på hennes telefonsamtal, inbjudningar till fester dras tillbaka och hon går ensam till skolan.

När sedan Maria Fabiola en dag försvinner går tankarna hos alla förstås tillbaka till mannen i bilen. Polisen kopplas in och Eulabee förhörs om alla detaljer gällande hennes förmodade bästa vän som inte innehar den platsen längre. Är det någon i deras närmiljö som uppträtt misstänksamt? Polisens utredning fortsätter parallellt som Eulabee börjar göra egna antaganden och upptäckter.

2019 möts Eulabee och det gamla tjejgänget igen och minnen av det förflutna avhandlas. Alla utom Maria Fabiola är närvarande, hon försvann spårlöst efter en flytt och går inte heller att hitta på sociala medier. Av en slump korsas ändå Eulabee och Maria Fabiolas vägar igen och lite verkar egentligen ha förändrats i deras dynamik.

Vi vänder vågorna är en skarp roman som tar oss med in i det mörker som kan finnas under tonårstiden och som även kan följa med in i vuxen ålder och boken berör hur en enda händelse kan vända livet i oanad riktning.

Eulabee är dessutom en mycket intressant karaktär och Vendela Vidas skriftspråk fångar mig. Ofta är det en sak som framkommer i dialogerna men en annan, parallell dialog, som Eulabee har i huvudet som är fokus i texten. Eulabee är bitsk, smart och ofta väldigt underhållande.

Boken är laddat med ångest, klassklyftor, lögner och obekväma situationer utan att bli tung och pretentiös, en klart berörande läsupplevelse.