Recension

: Vackra värld, var är du?
Vackra värld, var är du? Sally Rooney
2021
Bonniers
8/10

Vänskapens mörker och ljus

Utgiven 2021
ISBN 9789100191320
Sidor 409
Orginaltitel Beautiful world, where are you
Översättare Helena Fagertun
Först utgiven 2021

Om författaren

Sally Rooney (född 1991) är född och bosatt i Dublin. Hon debuterade med Samtal med vänner (2017), och har sedan dess vunnit Costa Novel Award för boken Normala människor (2019) som sedan filmatiserades. Vackra värld, var är du? (2021) är Rooneys tredje bok.

Sök efter boken

Vackra värld, var är du? är Sally Rooneys tredje bok och återigen tar Rooney oss med på en resa i det på ytan till synes enkla, men egentligen den mest komplexa av världar – vänskap, kärlek och livet i stort och smått.

Vi får följa barndomsvännerna Alice och Eileen genom deras e-postkorrespondens och ta del av deras reflektioner kring familjerelationer, kärleksproblem och samtiden.

Alice har efter ett sammanbrott hyrt en gammal prästgård på landet utanför en liten stad i nordvästra Irland. Hon har skrivit ett antal böcker som blivit storsäljare och har från ett finansiellt perspektiv sett det väldigt bra. Det som däremot inte fungerar felfritt är det övriga livet. Väl på plats i sin tillflyktsort börjar hon dejta via Tinder och träffar Felix, en lagerarbetare som vantrivs med sitt jobb.

Deras första dejt blir allt annat än lyckad och det kunde kanske ha slutat där, men sakta men säkert bygger de upp en vänskap och en kärlek till varandra. Felix bjuder in Alice i sitt liv och hon får träffa hans vänner och helt enkelt bara hänga på där ingen vet vem hon är förrän någon råkar googla henne.

Eileen är singel och ältar sin gamla relation. Hon är redaktör på en mindre tidning och lever ett lugnt och kulturellt liv. Hon är långtifrån Alice bekymmerfria finansiella status men tycks ta det med ro och vara glad för Alice skull.

Ett stort fokus för Eileen just nu är att hennes syster ska gifta sig och det väcker hennes tankar gällande hur stor möjlighet hon själv har att hitta en partner och slå sig till ro och skaffa barn. Simon, en barndomsvän som hon aldrig riktigt har kunnat släppa tanken på, finns med i hennes liv. Först i periferin, sen allt mer nära.

Alice och Eileen vill varandra väl och det finns en grundläggande respekt och värme. Men när Alice går utanför zonen av att vara utbränd och utmattad börjar något skava i relationen mellan dem och det är här det blir intressant. Det jag gillar med Rooney är att hon så precist lyckas fånga det dysfunktionella och mindre vackra hos varje individ. Hon släpper det inte heller under berättelsens gång utan vågar borra sig ner i det obekväma. Detta kan skapa viss ångest hos mig men det jag får tillbaka i att bli berörd och överraskad är så mycket mer värt.

Boken har en lågmäld ton rakt igenom. Ingenting extravagant händer egentligen, utan livet pågår med alla de små vardagshändelserna med mer eller mindre friktion.

Ungefär mitt i boken händer något med texten och flödet. Bokens första halva är lättläst och mer glädjefylld. Den andra halvan är tyngre och fokus på karaktärernas problem ökar och det gör också tätheten i texten. Läsupplevelsen är överlag ändå väldigt fin – bitvis skaver det och bitvis är det bomull i magen. Precis som läsning ska vara när den är som bäst.

Anna Magnusson

Publicerad: 2021-10-19 00:00 / Uppdaterad: 2021-10-17 10:27

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8603

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?