Recension

: Korvtjuven
Korvtjuven Marianne Gretteberg Engedal Marianne Gretteberg Engedal (illustratör)
2021
Bonnier Carlsen
8/10

Att vara en korvtjuv (eller inte)

Utgiven 2021
ISBN 9789179750343
Sidor 48
Orginaltitel Pølsetjuven
Översättare Hanna Hellquist
Först utgiven 2019

Om författaren

Marianne Gretteberg Engedal, född 1986, är en norsk författare och illustratör. Hon har utbildning från Konsthögskolan i Bergen. Korvtjuven (utgiven med titeln Pølsetjuven 2019 i Norge) är hennes barnboksdebut.

Sök efter boken

En korvtjuv är ju som bekant en liten figur som vaknar mitt i natten, går till kylskåpet och tar med sig en korv tillbaka till sängen. Nästa morgon hittar föräldrarna barnet i sängen med en halväten korv under täcket. Detta berättade min svärmor när hon en gång gav liv åt några minnen från förr. Barnet var hennes son, numera 62 år.

Vilka anekdoter finns det mer om korvtjuvar?

Jo, bland annat en historia där Kjell är huvudperson. Han är nio år och bor med sin familj bestående av föräldrar, bestefar (så heter en farfar eller morfar i Norge) och syskon. En dag berättar klasskompisen Korv-Per att han ska resa bort. Även Kjells äldre syskon hör när skrytet om resan rullar över skolgården.

Kjells föräldrar får också höra talas om grannarnas resa. De får nästintill glädjefnatt. Alla familjemedlemmar i Kjells familj är nämligen tjuvar och stjäl sina förnödenheter. Nu infinner sig alltså ett gyllene tillfälle för en stöldrajd.

Här ligger sagans dilemma. Kjell har i alla år dragit sig undan när det gäller uppgifterna han fått av sina föräldrar. Han har blivit expert på att hitta saker till hemmet utan att stjäla. Det finns massor som ingen annan behöver. Sånt har han inga problem med alls och han visar stolt upp sina fynd. Föräldrarna visar sitt missnöje för de tycker att han ägnar sig åt undanflykter. En nioåring är stor nog att tjuva på riktigt.

Men det är ju en kompis vädjar Kjell, vars mage nu knyter sig ordentligt. Att han är på kollisionskurs med familjens tryck och traditioner framgår mycket tydligt.

Språkligt sett har författaren och översättaren hittat helt rätt med sina enkla meningar. Det är barnets perspektiv på livsomständigheterna som skildras. Med andra ord finns inga hinder för en högläsningskväll med ett barn någonstans i 4-årsåldern.

Bilderna är därtill hejdlöst infallsrika. Läsaren ges insyn i hus för att på andra uppslag lotsas vidare in i en mörk skog. Husen som finns i samhället har försetts med attribut som speglar olika familjers yrken. Korv-Pers familj har självklart en korv på taket. Vidare upptäcker jag konstverk som hör hemma i norsk konsthistoria och jag ler åt bebisen som härmar en katt (eller är det en hund?). Figurerna ges igenkännande poser som uttrycker otålighet, tveksamhet och målmedvetenhet. Den absurda stilen är kul och smittar av sig med vänlighet och en sorts omfamning på mig som läsare.

Hur man kan befria sig från en familjehierarki och generationer av tradition är frågor som de flesta barn tänker på – utifrån sina förutsättningar förstås. Det är med spänning jag läser om hur Kjell hittar sin lösning. Jag tycker att historiens slut förmedlar både frihetskänsla och tillhörighet på ett fint sätt.

Lena Nöjd

Publicerad: 2021-03-19 00:00 / Uppdaterad: 2021-03-19 16:48

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8411

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?