Recension

: Den långa resan
Den långa resan Sofia Hedman och Emelie Gårdeler
2020
Speja förlag
10/10

Livslång vänskap och avsked

Utgiven 2020
ISBN 9789188167309
Sidor 40
Illustratör Emelie Gårdeler

Om författaren

När Sofia Hedman var riktigt liten skrev hon egna sagor och ville bli barnboksförfattare. Någonstans på vägen försvann fantasin. Därför blev hon istället journalist – där är fantasi förbjudet! Men när hon fick egna barn, började historierna komma tillbaka igen.

Emelie Gårdeler bor i Stockholm och jobbar mycket med redaktionella uppdrag men har även jobbat med mösterdesign och illustrerat tre barnböcker.

Sök efter boken

20201119_184300

Undra och Vandra är två vänner som alltid funnits för varandra. De har följts åt på många spännande äventyr men även i den vanliga vardagen. Till stora städer med skyndande människor, upp på höga fjäll, till havs, till ödemarken och genom skogar. Ibland har vägen varit smal och ibland bred. Alltid har de peppat och hjälpt varandra. Skratt och glädje har varit deras följeslagare.

Vandra är en eldfärgad räv och Undra är en silvervit uggla. En dag säger räven:

-Jag måste ge mig iväg, sa Vandra.
-Varför? frågade Undra.
-Det bara är så, sa Vandra.
-Får jag följa med? frågade Undra.
-Den här gången går det inte, sa Vandra.
-Jag blir ensam, sa Undra.
-Du kommer aldrig vara ensam, sa Vandra.

Det är så vackert och så sorgligt. Jag gråter varje gång jag läser Den långa resan, även när jag läser den tillsammans med barn. Döden är drabbande och den som blir kvar kan känna sig lämnad i sticket.

Här är den gamla Vandra klok och lugnar sin vän. Räven känns trygg men trött och det är dags att dö. Det är inte förhandlingsbart.

Emelie Gårdelers illustrationer är ljuvliga. Det är som att varenda bilduppslag är ingången till en magisk tavla. Färgerna är drömskt lugnande. Det är organiskt och välarbetat och samarbetar fantastiskt bra med Sofia Hedmans texter. Ömheten mellan själsfränderna Vandra och Undra riktigt lyser i både bild och text. Det här är en andlöst vackert och sanslöst sorgligt bok. Men livet går vidare, trots gränslösa förluster. I illustrationerna bor även hoppet. Undra är hela tiden omgiven av andra djur som tyst och respektfullt väntar på att kliva fram.

Och dagen skulle komma på nytt. Kasta ljus på blommor och skorstenar och harar och hus. Där borta var horisonten. Havet och himlen tillsammans.

20201119_184402

Anna Liv Lidström

Publicerad: 2020-11-23 00:00 / Uppdaterad: 2020-11-22 02:22

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8297

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?