Humor hör till det svåraste att sätta ord på, tycker jag. Varför är någonting roligt? Vet inte, det bara är det.

Snäppet lättare är det att förklara varför någonting inte är roligt. Det är dumt, det bygger för starkt på schabloner, det är sexistiskt eller rasistiskt eller någonting. Nej, det måste inte vara politiskt korrekt för att vara roligt i min bok, men det måste ta någon sorts oväntad vändning.

Sådana vändningar, eller skevheter, finns det gott om i David Nessles Muralgranskaren. Den tycker jag alltså är rolig. Riktigt rolig. Så var det sagt. Då ska jag bara försöka förklara varför också.

Muralgranskaren började som ett Twitter-konto 2015, spirande ur en ren ordlek med granskningssajten Viralgranskaren. Nessle utgår från äldre bildkonst och lägger till en kommentar på knögglig medeltidssvenska, typ ”Plöthsligt Insåg Edmond att Thet War Nittio-Siu År Kwar af Hundraårs-Krighet” eller ”När Bockstens-Mannens Blochflöits-Solo Pågått i Siu Timmar Begynthe Per och Erich Sneghla Förstulet mot Torf-Mossen”.

Texterna lyfter fram konstens alla bisarra detaljer, från aviga proportioner och monster till märkliga blickar och ansiktsuttryck. Här är någons könsdelar märkligt övermålade (”Mysteriet med Wart Then Unge Prinsens Genithalier hade tagit Wägen Syssel-Satte hela Hofwet”), där ett tygstycke fäst över desamma på ett iögonenfallande sätt (”Holophernes Wägrade Tillstå att han Fäst Lakhanet Öfwer Judiths Blygd med Twåcomponent-Lim”). Nessle lägger inte bara till något knasigt, utan får en verkligen att se alla knasiga detaljer som redan finns där i bilderna.

Det skapar faktiskt mersmak. Jag blir nästan sugen på att lära mig mer om varför de här konstnärerna målade som de gjorde. Vad var det egentligen för världsbild som tog sig de här uttrycken?

Oavsett vilken kolliderar den alldeles underbart med vår egen, när Nessle skamlöst anakronistiskt läser in hipsterstilar och citationsgester i de medeltida bilderna. Finns det en sensmoral så handlar den kanske om det evigt mänskliga kontra det fåfängt förgängliga.

Kanske finns det ingen sensmoral. Då är det helt enkelt bara roligt.