Recension

: Fårdagboken
Fårdagboken Axel Lindén
2017
Albert Bonniers Förlag
9/10

”Jag förstår inte riktigt varför alla låtsas som ingenting”

Utgiven 2017
ISBN 9789100173371
Sidor 153

Om författaren

AxelLindenFotoCarolineAndersson
Fotograf: Caroline Andersson

Axel Lindén (född 1972) bor på en gård i Östergötland. Han debuterade 2017 med Fårdagboken.

Sök efter boken

Fårdagboken utgörs av korta noteringar om fårens väl och ve under knappt två år. Mannen som skriver är akademikern som söker något nytt i tillvaron. Han flyttar ut på landet tillsammans med familj och vänner, startar kollektiv och börjar med fårskötsel.

Först är det trevlig, lite smårolig läsning om rymmande får och staketlagningar. Och om ”riktiga bönder” som står lite vid sidan av med sneda leenden. Men så småningom får fårbonden rätt på staketen, men det där med kollektiv och egen matodling rinner ut i sanden.

Men livet med fåren går vidare. Och i betraktandet av fåren och deras livsvillkor händer något med romanen. Och med fårbonden. När han jordat sig ser han mer och mer tydligt att det fungerar ju inte, vårt sätt att leva.

Världens ohållbarhet gör sig hela tiden påmind. Eller påmind… Allt är helt enkelt ohållbart, hela tiden. Jag förstår inte riktigt varför alla låtsas som ingenting, låtsas som om vi hade några bra idéer på gång som kunde göra skillnad.

I början av kollektivets dagar drevs en facebooksida. Fårbonden gör ett inlägg där han jämför får och människors sätt att hushålla med sinar resurser, ett inlägg han ser som finurligt och som borde få många likes. Det får det inte.

Det känns som de där uteblivna likesen blir en vändpunkt. En vändpunkt för hoppet om en bättre värld. Det är förstås oerhört dystert, men är det inte precis så?

Vi vet att vi bara kan lösa våra problem om vi ser och förändrar de stora sammanhangen. Samtidigt försöker vi frenetiskt hitta de enkla lösningarna, lösningarna som gör att vi kan fortsätta leva precis som vanligt. Om jag virkar egna småpåsar att bära hem frukten från affären i, i stället för att bära hem den i små plastpåsar? Och om jag dessutom sorterar mina sopor? Har jag inte gjort mitt då?

Vi vet att det inte räcker, men vi orkar inte ta in det. Så vi fortsätter att dundra på i ett allt mer hysteriskt tempo där bara det till synes enkla fångar vår uppmärksamhet. Men kanske är det egentligen en helt annan enkelhet vi söker?

Cecilia Bergman

Publicerad: 2017-11-27 00:00 / Uppdaterad: 2017-11-27 19:09

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7164

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?