”De von sydowska morden” var en av förra seklets mest omskrivna och omtalade mordhistorier. Bara i en familj var tystnaden kompakt, i det som blev kvar av familjen von Sydow, dit såväl offer som gärningsman hörde. Helena Henschen växte upp med denna tystnad. Hon ärvde den, men bestämde sig så småningom för att ta reda på vad som egentligen hände moderns far, bror och svägerska.

Det blev romanen I skuggan av ett brott, baserad ”så långt det varit möjligt” på historiska dokument om familjen, det mord som präglat den och den tid och det samhälle det skedde i. Det är en nästan märkligt lågmäld, lyhörd bok om en spektakulär tragedi, något som låter mer som en svartvit filmmelodram än en svensk familjehistoria.

Det var i början av mars 1932 som den 23-årige juridikstudenten Fredrik von Sydow slog ihjäl sin far, häradshövdingen Hjalmar von Sydow, kokerskan Karolina Herou och husan Ebba Hamn i familjens våning på Norr Mälarstrand i Stockholm. Därefter tog han tillsammans med sin unga hustru en taxi till Uppsala, där han lånade en revolver av en vän, intog en supé bestående av ostron och champagne på ett hotell och sköt först hustrun och sedan sig själv.

Helena Henschens mor, Fredrik och Hjalmar von Sydows lillasyster respektive dotter, är 15 år när morden sker. Hon kommer hem till en lägenhet med blodfläckar och låsta dörrar, hittar fadern och de både tjänstekvinnorna döda. Hur lever man med något sådant? Hur kan det ens hända i en på så många sätt privilegierad familj?

Några enkla svar är förstås omöjliga att ge. Något finns där kanske ändå i det där ”privilegierad”? Det verkar inte så lätt att vara till lags i det sydowska hemmet. Kanske inte i det tidiga 1900-talets fina familjer över huvud taget? Hjalmar von Sydow har varit polischef i Stockholm, är chef för Arbetsgivareföreningen och sitter i riksdagens första kammare för högern. Både Fredrik och hans blivande hustru, i romanen kallad Sofie, växer upp i materiellt överflöd. Familjerna hade sommarhus i skärgården nära varandra, stora våningar i centrala Stockholm. Fäderna var pampar, patriarker, mödrarna … försvinnande. Där fanns missbruk och psykisk ohälsa, men på ytan skulle allt se snyggt ut. Fredrik och Sofie blev med barn, men fick inte gifta sig. Barnet lämnades bort.

Nej, här finns inga tvärsäkra svar på varför tragedin inträffade den där dagen i mars för 85 år sedan. Vad som finns är livsöden, hjärtskärande livsöden. Herrskap och tjänstefolk. De som rycktes bort och de som blev kvar. Människorna kring ett brott som kastar sina långa skuggor genom tiden.