Med ”populärkultur” menar vi oftast böcker och musik som riktar sig till den breda allmänheten. Kulturbasvaran som slukas till vardags tycks behöva en egen benämning. Ofta har serier placerats i det här facket. Träffar vi en kännare av serietecknarkonsten ska vi inte bli förvånade om hen vill jämställa serier med grottmålningarna i Niauxgrottan i södra Frankrike. Å andra sidan finns också personer som höjer distanserat på ögonbrynen vid blotta tanken. Kanske beror det på att många serier har humor som drivande komponent.

Benjamin Renner är en fransk serietecknare och skapare av animerad film, vars bok Stora stygga räven introduceras i Sverige av Wibom Books. Historien handlar om en räv, som vill vara stor, stygg och skrämmande. Han lyckas inte särskilt bra och får skäll av Vargen. Många förvecklingar sker när Räven prövar sig fram i sitt sökande efter dådkraft. Hans plan går helt om intet. De tre kycklingarna som ser honom som sin mamma gör att de traditionella egenskaperna för djuren i fablernas värld drattar på ändan. I ren överlevnad måste nämligen flera av bokens djur använda sig av skenmanövrar för att klara sig ur kniviga situationer. Både barn och vuxna kan känna igen sig i detta.

Det är lite ovanligt att läsa en spänningsdriven serie där figurerna återges i fina akvarellteckningar. Bilderna är små men fångar mimiken och djurens ansiktsuttryck på pricken. Det totala sidantalet är 183 och det är inte tråkigt någon gång under läsningen. Renner har antingen stor erfarenhet av manusskrivande eller en stor mottagare för inspiration från ovan.

Men det finns några ställen där jag studsar till. Av tradition fylls serierutor av Booom! Zonk! Crash! för att öka dramatiken. Tänk bara alla Asterix-album där hjältarna med hjälp av druidens trolldryck hamnar i slagsmål med soldaterna som representerar ockupationsmakten från Rom. I serierna om Lucky Luke klandrar bröderna Dalton varandra i sina misslyckanden med åthutningar och en och annan hurring. Likväl är det ett par örfilar (PAFF!) för mycket i historien. Tack och lov är det inte de minsta i boken (kycklingarna) som får smällen. Visst, det är kärleken som vinner i slutändan. Och jag försöker se vissa scener som uttryck för en slap-stick-humor som också finns i buskistraditionen.

Vilken betydelse har tecknade serier idag? Medievanor förändras och idag är mycket underhållning digital. Jag hoppas ändå att förlaget Wibom Books når ut med böckerna som de ger ut, eftersom formgivning och papperskvalitet får hög prioritering. Intressant är också fliken Lärarhandledningar som är enkel att hitta på förlagets hemsida (klicka därefter på Serien och Eleven). Tänk vad den digitala världen kan dela med sig av reflekterande verktyg!