Recension

: De oanständiga
De oanständiga: Det moderna Indiens sexuella revolution Ulrika Nandra
2016
Carlssons
5/10

Modernisering, våldtäkt och sexuell revolution

Utgiven 2016
ISBN 9789173317528
Sidor 180

Om författaren

Ulrika Nandra (född 1971) är journalist och har arbetat för såväl svenska medier som för Sydafrikas statliga television och som frilansjournalist i Bombay och New York. Hon har också skrivit böckerna Ägd: om makt (tillsammans med Carl Johan De Geer, 2013) och De oanständiga: Det moderna Indiens sexuella revolution (2016).

Sök efter boken

I december 2012 utsattes en ung indisk student, Jyoti Singh Pandey, för en brutal gruppvåldtäkt och misshandlades så svårt att hon senare avled av skadorna. Det var kanske ingen unik händelse – vare sig den första eller den sista – men den väckte protester som kablades ut över världen. Ett tabu var brutet och Indien debatterade sexuellt våld.

Journalisten Ulrika Nandras De oanständiga tar sin utgångspunkt både i mordet på Jyoti Singh Pandey (och det faktum att hon på sin dödsbädd bad sin mor om förlåtelse) och i hur det skildrats i västerländska medier. Hur förklarar man våldtäkt och mord? Är vissa länder mer benägna till sådant än andra?

Exakt var hon landar har jag svårt att säga bestämt. Å ena sidan verkar det uppenbart att vi gärna förstår våld mot kvinnor i andra kulturer på andra sätt än i vår egen – intervjuade våldtäktsmän är förmodligen inte mer representativa för indisk manlighet än motsvarande skulle varit i Sverige – och å den andra beskiver hon en slags hederskultur där kvinnors ”anständighet”, något som inbegriper inte bara att inte hångla på gatan eller ha sex innan äktenskapet utan också att inte cykla, vara ute på kvällen eller klä sig i jeans, är en angelägenhet för hela familjen, ja, hela samhället, och kan straffas oerhört hårt.

Den dubbelheten finns förstås inte bara hos Nandra, utan i fenomenet i sig. Nyligen skrev jag här om Louise O’Neills roman Hon bad om det, och det slår mig inte minst när jag läser Nandra hur skickligt O’Neill gestaltat de där tendenserna i den västerländska kulturen, den som vi helst vill anse står över sådant. På samma sätt känner såklart de flesta indier.

Själv har Ulrika Nandra en fot i såväl Sverige som i sin pappas hemland Indien och har själv fått känna på de hårda kraven på kvinnor, både privat och i sitt yrke. 2007 skrev hon för sista gången om sexualitet, prostitution och våld från Indien. Sedan dess har hon nekats journalistvisum. Det är både symptomatiskt för hur känsliga de här frågorna fortfarande är och något av ett problem för boken. Nandra vill skildra Indien före och efter händelserna 2012, men har inte kunnat besöka något ”efter”. Hon har förstås följt debatten från exilen, och hade kanske kunnat satsa på att istället fördjupa sig i frågorna generellt, men det tycks inte heller riktigt ha skett.

Faktiskt känns det svårt att recensera den här boken. Jag vill så gärna tycka om den, för ämnet är så oerhört intressant och angeläget, men jag kan inte låta bli att undra vad som i det här fallet hänt på förlaget? Såväl språk som disposition verkar obearbetat och är jobbigt att läsa. Ständigt fastnar jag i meningsbyggnaden och måste läsa om. De olika kapitlen låter som de ska ta upp olika aspekter, men landar ofta i upprepningar, variationer och just brist på fördjupning.

Inte minst jämförelsen mellan Sverige och Indien hade kunnat bli grym. Säkert beror våra höga våldtäktstal på att fler vågar anmäla här, men vi kan knappast hävda att vi står över den här typen av brott. Vad beror det på? Nandra driver för Indiens räkning en tes om att den snabba moderniseringen som långt ifrån alla fått ta del av – de ekonomiska klyftorna är enorma – gjort hedersvåldet alltmer framträdande. Skulle man kunna förstå de svenska siffrorna i relation till något sådant, till klass? Vad finns det för olika förklaringsmodeller till sexuellt våld, egentligen?

Jag hoppas att Nandra återkommer till de här frågorna och ger dem den fördjupning de förtjänar.

Ella Andrén

Publicerad: 2016-06-01 00:00 / Uppdaterad: 2016-05-26 17:31

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #6569

2 kommentarer

Tack för din recension! Som författare till den här boken tar jag dock chansen att kommentera ett par saker. Precis som en annan recensent uppfattade syftar inte boken till att ge några svar.Tvärtom. Jag skildrar ett skeende genom att beskriva en moral som är i förändring och som ligger till grund för det ökade sexuella våldet, tillsammans med en modernisering i extrem takt. Detta genom gamla och nya intervjuer och anna omfattande research. Förklaringsmodeller på sexuellt våld hör inte alls hemma i den här boken med den ansatsen. Många förklaringsmodeller på sexuellt våld har ett könsperspektiv. Det anser jag är alldeles för förenklat, frågan är betydligt mer komplex och omfattar många fler parametrar. Jag tittar på det som sker utifrån ett annat håll och genom att titta på centrala ord, centrala för indier (och många andra för den delen) är tex heder, respekt, lojalitet, familj, skam, status. De här orden är inringade av en moral och förväntan som kan få ödesdigra konsekvenser när den hamnar i gungning, vilket också är det som sker. I alla samhällen med snabb förändring sker en rad sociala smärtsamma processer och så även i Indien, vilket också framkommer i boken. Att vikta det som sker i Indien mot sexuella förklaringsmodeller vore alltför slentrianmässigt och förenklat.

Ulrika Nandra Oregistrerad 2016-06-03 09:01
 

Fast om man nu säger att antalet våldtäkter i Indien ökar (vilket, precis som i Sverige och andra länder, är svårt att säga, eftersom det man säkert kan säga mest är hur många som anmäler) och att det beror på snabb moderniseringstakt och stora ekonomiska klyftor, så är ju det också en förklaringsmodell, och det är en förklaringsmodell där framför allt ekonomiska, sociala och kulturella strukturer är viktiga. Ändå våldtar några indier (respektive svenskar, etc, etc) och de allra, allra flesta naturligtvis inte, så även individuella förklaringar måste förstås till.

Om man i alla fall håller sig på en samhällsnivå så kan vi ju definitivt konstatera att våldtäkter förekommer i Indien, i Sverige och i förmodligen alla kända länder och kulturer genom tiderna (?) Varför? Kan man tänkta sig samhällen som inte våldtar? Samhällen där det generellt sätt var kvinnor som våldtog män istället?

Det är inte att utkräva ett definitivt svar. Tvärtom. Men att vidga perspektiven lite, kanske.

Ella Andrén Redaktionen 2016-06-03 17:40
 

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?