Recension

: Flash Boys
Flash Boys: Uppror på Wall Street Michael Lewis
2016
Modernista
9/10

Rafflande om den riggade aktiemarknaden

Utgiven 2016
ISBN 9789176458518
Sidor 281
Orginaltitel Flash Boys: A Wall Street Revolt
Översättare Gabriel Setterborg
Först utgiven 2014

Om författaren

michael lewis foto tabitha soren
Foto: Tabitha Soren

Michael Lewis (f. 15 oktober 1960) är ekonomijournalist och författare. Han har bland annat skrivit The Big Short, Moneyball och The Blind Side.

Sök efter boken

Flash Boys gavs ut 2014 i USA och har nu blivit översatt till svenska. Det kan gå snabbt i finansvärlden, men jag tycker inte att dessa två års fördröjning har någon betydelse för förståelsen av det ämne boken behandlar. Det handlar alltså om högfrekvenshandeln på de amerikanska börserna. För enkelhetens skull förkortar jag det hädanefter HFT (High Frequency Trading). Hela boken är en kritik mot det system som gjorde det möjligt för uppstickande high-tech tradingfirmor att åderlåta investerares kapital utan att tillföra värde till de företag vars aktier de handlade med.

Det här fenomenet började efter att USA 2005 hade infört Reg NMS, en reglering av aktiehandeln i syfte att få en rättvisare ordning på aktiemarknaden och undvika otillbörlig påverkan på kurserna. En effekt av denna reglering blev att fler order routades till fler börser än tidigare och därmed att fler tillfällen till front-running uppstod. (En oetisk metod där mäklare drar nytta av förhandsinformation om ordrar för att manipulera priset till fördel för sig själva och på bekostnad av de investerare de företräder).

Försigkomna mäklare insåg snabbt vilka möjligheter här fanns att tjäna grova pengar utan att behöva ta de risker som kapitalägande investerare alltid tar vid kapitalplacering. Allting handlade om snabbhet, om nanosekunder, om att ha den absolut kortaste vägen mellan olika servrar. De placerade sina egna servrar så nära börsernas servrar som möjligt och grävde fiberkablar som kortade sträckan med just nanosekunder. Man måste vara den första att se informationen om ordrarna för att kunna tjäna pengar på det.

HFT-firmorna verkade inte i ett vakuum. De agerade tillsammans med de stora bankerna på Wall Street som med sina dark-pools försökte få matchningar utan att släppa orders till de öppna börserna. Bankerna sålde tillgång till dessa dark-pools till HFT-firmorna som då fick tillgång till stora ordrar lagda av pensionsfonder, hedgefonder och även till småsparares kapital, vars ordrar routades på ett fiffigt sätt. En siffra som nämns är att amerikanska småsparare förlorade cirka 240 miljoner dollar om året på detta tillvägagångssätt, och att tiotals miljarder dollar har läckt från de stora pensionsfonderna.

HFT-bolagen samarbetade också med de olika börserna och krävde till exempel att de skapade olika typer av ordrar som sett från ett traditionellt investerarperspektiv var helt ologiska. Vid en sammanräkning hittades 150 olika ordertyper på börserna, och väldigt få av dem fungerade i investerarnas intresse utan hade syften som endast tjänade HFT-firmornas åderlåtning av investerarnas kapital.

Hela den här karusellen var känd för många på Wall Street, även om det var väldigt få som förstod hur allting hängde ihop. Det var dock ingen som var intresserad av att försöka komma till rätta med problemet eftersom alla inblandade gjorde stora pengar på hur systemet fungerade. Ända tills en man på Royal Bank of Canada, Brad Katsuyama, 2007 började undersöka varför kurserna på hans skärmar inte stämde, och varför han alltid fick ofördelaktiga kurser när han köpte och sålde.

Han samlade några av de mest insatta i HFT och skapade ett team som nystade i härvan och upptäckte hur systemet fungerade. Detta var personer som drevs av annat än girighet, och som hade jobbat på Wall Street med trading, teknologi och annat utan att låta sig korrumperas av den makt och rikedom som annars i slutänden oftast påverkar även de som från början anser sig ha ett ointresse av detta. Och det är genom dessa människors berättelser boken drivs framåt. Hela projektet leder till den rimliga slutledningen att de måste starta en egen börs. En börs som genom tekniska lösningar skall kunna eliminera risken för front-running och mellanhänders otillbörliga påverkan på kurserna. En hederlig marknadsplats där köpares och säljares ordrar matchas på ett marknadsmässigt sätt. En börs som bara tillåter fyra typer av ordrar som alla verkar för en rättvis matchning av investerare som möts för att göra affärer.

Det här är facklitteratur, men till sin uppbyggnad liknar boken en spänningsroman. Även om läsaren vet att denna nya börs, IEX, lever och mår väl så blir det nervigt när vi får följa processen på så nära håll. Lewis skapar också förståelse för den oerhört komplexa robothandeln, och förmår via personerna i boken få oss att förstå hur det fungerar. Det är faktiskt ganska remarkabelt.

IEX har naturligtvis blivit motarbetad av intressenter som tjänar grova pengar på de stora bristerna i systemet, men det finns ändå många som inser de stora riskerna med en instabil aktiemarknad som bygger på tekniska system få egentligen begriper. Flash-krashen i maj 2010 (när flera amerikanska index under några minuter föll upp till nio procent, för att genast studsa upp igen) är bara ett förebud på vad som kan komma att hända om systemet inte ändrar riktning. IEX är en början till att befria marknaden från kapitalismens avarter och fungera efter den fria marknadens principer på riktigt.

Kari Kapla

Publicerad: 2016-05-16 00:00 / Uppdaterad: 2016-05-13 22:06

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #6557

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?