Recension

: Joels erotiska lista
Joels erotiska lista: berättelser ur verkligheten Joel Svensson
2015
Melker förlag
6/10

Sexuell önskelista 2

Utgiven 2015
ISBN 9789176151525
Sidor 171

Om författaren

Joy & Joel Svensson är ett erfaret swingerspar. Med Våga flyga (2013) skrev de den bok de själva hade velat läsa när de bestämde sig för att ge sig ut på sin sexuella upptäcktsfärd. I Joys erotiska lista och Joels erotiska lista delar de med sig vidare av sina erfarenheter av att leva i en öppen relation och testa nya sexuella situationer.

Sök efter boken

Går du och bär på en sexuell fantasi, kanske flera? Något du återkommer till var gång du smeker dig och som du inte har tagit steget ut att förverkliga? Den här boken, Joels erotiska lista, är full av sanna berättelser om utlevda sexuella lustar och spännande möten. Iklädda rollen som sexreportrar gav min partner och jag oss ut i verkligheten, var för sig och tillsammans, för att undersöka och utmana våra sexuella begär. Med oss på våra reportageresor hade vi varsin erotisk önskelista, en bucket list över sådant vi ville uppleva och annat som hade väckt vår nyfikenhet. I den här boken får du följa mig när jag har sex med en betydligt äldre kvinna, ordnar en träff med tre kvinnor samtidigt och utforskar om det kan vara njutbart för en jämlik man att grovt förnedra en undergiven kvinna för hennes egen skull. Tillsammans undersöker Joy och jag om en avancerad teknologisk sexleksak verkligen kan bli en krydda i sängen och vi hittar på upphetsande, roliga sätt att göra egna sexhjälpmedel. Upplevelser av så kallad fisting har en speciell ställning i båda våra böcker.

En slående skillnad mellan Joys och Joels bok, är att Joels handlar mer om Joy, än vice versa. Den avslutande texten i Joels samling handlar även om hur de får en stor kris i förhållandet, och slutligen i epilogen avslöjas att de inte längre är ett par. Och att de båda hittat nya partners. Dock, och det ska påpekas, hade det förmodligen inte med öppnandet av relationen och de sexuella lekarna att göra.

I Joels texter är Joy ständigt närvarande, som någon han jämför med och vars lust och preferenser han förhåller sig till. Jag vet inte om det är meningen, men jag läser in att hon har förändrat Joels syn på kvinnor. Han är från början en dominant, men med Joy får han hålla tillbaka den sidan, och istället upptäcka nya saker. Han tycks tidigare inte ha varit van vid att en kvinna så tydligt berättar vad hon vill ha, och den insikten kommer sedan att dra igång hans lust även när han inte är med Joy. Förmodligen förändrar den också hans syn på kvinnor.

Joels sexuella upptäcktsresa rör sig från trekanter till äldre kvinnor till dildotillverkning. Det är spännande att följa hur han stämmer träff med en äldre kvinna och sedan nästan ångrar sig när hon går av tåget. För att lättat inse att han tagit fel på person. Dråpligheten förhöjer verklighetskänslan. På många vis är det ju ett spännande upplägg de har haft när de skrivit dessa böcker. Joel berättar om hur de massmejlade på Darkside för att få frivilliga till projektet, ”vill du vara med i vår nästa bok?”. Och de olika reaktioner som kom: vissa blev intresserade, andra rent av arga. Jag kan förstå det. Och kanske tycka att en annons eller artikel om att de letade, som frivilliga själva fick anstränga sig för att svara på, skulle varit att föredra. Men å andra sidan, vad vet jag om att ordna denna typ av träffar?

Vad jag läser mig till i Joys och Joels böcker, är det hemskt svårt att få allt att klaffa. Folk ställer in, eller struntar helt enkelt i att dyka upp. Påtagligt många har dramatiska familjerelaterade anledningar till att de ställer in. Joy och Joel för listor och tar för vana att låta människor enbart få en chans, sedan stryks de som opålitliga.

I den här boken får vi även stifta bekantskap med Fjodor, en f-machine. Något jag genast när jag läst det förtjust måste googla för att se vad det är. Vi pratar alltså om en fucking machine, en knullmaskin, som är av det mer storstilade avancerade slaget, där kvinnan ligger som på en brits och knullas av en dildo som rör sig med hjälp av el. Bara ett exempel på allt jag får lära mig av den här boken, som jag annars inte hade haft en aning om! Deep throat blir jag nästan trött på att läsa om (man lär sig deras favoriter efter ett tag). Och samtidigt är det fascinerande att ta del av vetenskapen bakom, hur gör man egentligen? Just detta att leda in tanken på nya spår, nya upptäckter inom den erotiska sfären; det är de här böckerna väldigt bra på.

Både Joy och Joel är mellan fyrtio och femtio, vilket också är betryggande. De har ett helt liv av upplevelser bakom sig, de vet vad de pratar om. Ibland märks generationen i form av en märklig syn på kvinnor och män. I Joels erotiska lista kanske än mer än i Joys. Fast mäns skriverier om sex blir också hårdare granskat än kvinnors. I och med den manliga blicken, som vi ju kämpat med i århundraden för att förändra. ”Jag var diamanthård och mitt spjut försvann obönhörligt i denna kvinna”. Det blir liksom inte bara pinsamt dåligt språk. Det blir också, som en kompis så snyggt uttryckte det, ”patriarkatet sammanfattat i en enda skälvande mening”.

En sak jag aldrig riktigt fattar vitsen med är de små fotona inför varje nytt kapitel. Och hur det påpekas att det fotograferas och filmas jämt och ständigt. Går folk igång på att läsa om det? Det kanske de gör. Jag har ingen ”typiskt kvinnlig sida” som handlar om att jag inte tänder på bilder, det är inte det. Men anonyma svartvita ben i spetsstrumpbyxor; vad skulle det ge mig utöver det jag redan har läst mig till?

Språkligt finns det som sagt en tendens att fläska på, som gör språket för blommigt och verkligen får mig att halka ur. Jag tror också att jag saknar förspelet. Missförstå mig rätt. Kommunikationen är det inget fel på; det är verkligen inga pang-på-scenarion vi får ta del av. Snarare drar sig samlagen ut över sidorna så att man undrar om de aldrig ska ta slut egentligen, nej inte en fisting till, jag orkar inte liksom! Vore det inte roligare om folk sattes i sexuella situationer de inte visste om de skulle uppskatta, kommer jag på mig själv att tänka?

Nej, det är spelet, leken, jakten jag saknar. Om ni läst min recension av Femtio nyanser av honom, så minns ni att en sak jag verkligen tyckte funkade med den, var den långa upptakten till första kyssen. Alla heta fantasier inför. Alla ögonkast och kittlande händer som rör vid, som i förbigående. Detta får förstås inte riktigt plats, i berättelser som behandlar möten där man redan på förhand har bestämt sig för att ha sex med varandra. Var, när och hur. Förförelsen… och förvåningen? Nej, dessa kommer förstås på skam.

Med det sagt: ja, jag vill knulla. Ja, det skapas en grotta runtomkring mig, där jag är ensam med den sexuella lusten som stiger och sjunker allteftersom. Erotik skapar ofta detta egna rum för mig. Men istället för att försjunka i Joys och Joels eskapader, är jag kanske mer intresserad av mina egna. På så vis får inte boken mig att förlora mig och förälska mig. Den fungerar mer som katalysator och informatör.

Lina Arvidsson

Publicerad: 2015-09-30 00:00 / Uppdaterad: 2015-09-29 11:16

Kategori: Recension | Recension: #6284

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?