Jag är ensam i ett hus på landet, mina grannar heter vildsvin och dovhjort. Och nyss så gick strömmen när jag skulle värma en grej i ugnen. En propp hade löst ut i ett proppskåp några hundra meter bort. Tokigt. Grejen är att jag fyller 35 år snart. Som många andra fyller, eller har fyllt […][...]

Flegmatikern, sangvinikern, melankolikern och kolerikern. Thomas Eriksons bok handlar om en modell för mellanmänsklig förståelse som kallas DISA-språket och som skapats av William Moulton Marston för cirka åttiofem år sedan. Den bygger i stora drag på de Hippokratiska personlighetstyperna. Dessa typer är för all del såpass allmänmänskliga att många andra kulturer och samhällen i ett […][...]

September. Och supervalåret börjar äntligen närma sig sitt slut. Visst är det spännande. Kommer det bli regeringsskifte? Eller kommer Alliansen sitta kvar? Vilka kommer bli de avgörande frågorna? Kommer Sverigedemokraternas stöd att öka eller försvagas? Kommer F! att komma in? Frågorna är många, men mitt svar när jag går genom ett höstsoligt Malmö och blickar […][...]

Vad är en kropp? Ett kärl för själen som vi vandrar runt i tills det inte längre håller? Den mer triviala delen av ett motsatspar som åtminstone i västerländskt tänkande är nästan omöjligt att göra sig av med – kropp och själ, materia och ande? Att huvudpersonen i Daniel Pennacs roman Dagbok om min kropp […][...]

Det finns uppenbarligen en föreställning om att det är skillnad på konst och konst, skillnad på olika kulturyttringars verkliga betydelse för människor. Det finns enligt den föreställningen de musiker som skapar konst, och så andra musiker som skapar konsumtionsprodukter i form av musik som hamnar på listorna. Som om detta i sig skulle innebära en […][...]

Om lite drygt en vecka smäller det – söndagen den 14:e september går svenska folket till valurnorna för att slå fast vem de vill ge makten i riksdag, landsting och kommuner. Antalet valdebatter och partiledarutfrågningar är redan uppe i mer än vad man förmodligen skulle orka se om man så ägnade all tid fram till […][...]

I år, 2014, är det valår. Just nu är valrörelsen inne på spurten och det är rena rama festivalen för den politiskt intresserade. Varje dag kommer nya utspel, nya opinionssiffror och nya utfrågningar. All ledig tid går åt till att läsa texter och titta på debatter. Vi sitter framför tv:n och skriker ”snyggt” när vårt […][...]

Efter ett visst antal år på nätet lär man sig Godwins lag: ”Den som först jämför sin meningsmotståndare med Hitler har förlorat diskussionen.” En bra regel, men som alla regler har den sina brister. Vad händer när man tycker sig märka att ens meningsmotståndare faktiskt åberopar sig på idéer som i någon mån går tillbaka […][...]

Det finns ingenting att vara rädd för är Johan Heltnes debutroman och handlar om hur det är att växa upp inom det religiösa samfundet Livets ord. Handlingen är hämtad ur författarens egna erfarenheter även om romanen inte ska betraktas som självbiografisk. Huvudkaraktären Jonatan är 16 år och mitt i den känslostormande brytpunkt det innebär att […][...]

Kvinnan i Therese Bohmans bok, den efterlängtade andra efter trollbindande Den drunknande, har inget namn. Hon är i tjugoårsåldern, mellan studier, mellan det inrutade och de där vuxna kliven en själv måste ta för att få sig ett liv. Med timanställning på ett sjukhus som kökspersonal i deras restaurangavdelning drömmer hon om att bli författare. […][...]