”Den här diktsamlingen tillägnas inte en enda jävel” Skoj. Adam Lundvalls debut är skriven i rannsakande klagan – inspirerad av elegin. Författaren fyller tjugotre i år, pluggar latin på Uppsala Universitet. En klagan. Lo Håkanssons illustrationer skapar en öppen dörr, konstaterar jag och börjar läsa. Men vad händer? En varm känsla av adolescensens charmerande destruktivitet […][...]

När jag var barn varnades jag för tavelförsäljare som kom och knackade på i stugorna i min hembygd i norra Värmland. Dessa sades med stor sannolikhet vara sovjetspioner utsända av KGB för att kartlägga och samla information. Lite oklart vad för hemligheter ryssen kunde förvänta sig finna i våra stugor dock, men misstänksam skulle man […][...]

Detta är egentligen ingen ny bok. Den har på sätt och vis redan skrivits för flera år sedan. Ungefär så presenterar Sigrid Rausing denna bok. Den baserar sig på upplevelser för tjugo år sedan, då hon läsåret 1993 – 1994 levde i anslutning till en nedlagd kolchos i Estland. En gammal kvarleva från Sovjetunionen. Och […][...]

Novellix är förlaget som tror på novellen, som tror på den korta berättelsen. Deras utgivning är väldigt bred – de blandar nyskrivna noveller med klassiska. Förlaget har tidigare bland annat lyft fram tyska novellister, gjort ett släpp med noveller av Selma Lagerlöf, ett med klassiska amerikanska skräcknoveller, samt fått samtida författare att skriva nytt just […][...]

700 förväntansfulla var vi som slog oss ned framför den stora scenen på Kulturhuset-Stadsteatern till kvittret från en steglitsa. Gissar att det var långt fler som skulle ha velat tillbringa sin söndagskväll i sällskap med Donna Tartt för att få veta mer om hennes senaste roman, Steglitsan/The Goldfinch. Tartts böcker är hett efterlängtade, kring ett […][...]

Sommarkatalogerna är här! Fulla av nya böcker och massor av… eller ja just det ja… det var visst bara det. Missförstå mig inte, jag älskar att vittja brevlådan i tider när det är katalogsäsong. De är ofta snyggt formgivna och fulla av böcker jag vill ha. Men varför kan de inte vara lite intressantare? Snegla […][...]

2014 verkar bli de feministiska antologiernas år. Kanske beror det på det politiska klimatet, kanske är det ett svar på dokumentärserien Fittstim – Min Kamp av Belinda Olsson som har diskuterats livligt i sociala medier. Säkerligen är det en motaktion till det citat som antifeminismen proklamerar: att ”feminismen har gått för långt”. Antologin är en perfekt […][...]

När Johan är liten gillar han mat. I tevens sken är han trygg, smaskande på ostmackor, korvar, det mesta i matväg finns hemma. Han är ett tjockt litet barn. Till en början är det inget problem, men snart blir Johan en av skolans hackkycklingar. Utan att ha utländsk härkomst blir han kallad Japanen, och utsätts […][...]

Jag valde boken på måfå, utifrån titeln. Titeln lockade mig därför att jag intresserar mig för växter i dikesrenar. Jag intresserar mig överhuvudtaget för biologisk mångfald. För tillfället läser jag miljövetenskap och har under våren läst en metodkurs där jag fått testa olika vetenskapliga metoder utifrån samma frågeställning. Min frågeställning har rört just biologisk mångfald. […][...]

Första gången jag läste något av Sigge Eklund var under bloggsommaren 2005. Det var sommaren när ”alla” började blogga. Från att ha varit något som bara några få världsfrånvända ägnade sig åt, satt nu plötsligt hela bekantskapskretsen och analyserade sitt känsloliv, fotade outfits och redigerade sina headers så att de skulle matcha bloggens innehåll. Bloggarna […][...]