Recension

: Sam och Sigge och riddarbröderna
Sam och Sigge och riddarbröderna Lin Hallberg
2012
Bonnier Carlsen
5/10

Pojkar och deras hästar

Utgiven 2012
ISBN 9789163872044
Sidor 56
Illustratör Margareta Nordqvist

Om författaren

[caption id="attachment_37685" align="alignnone" width="179" caption="Foto: Gunilla Cederlund"]Foto: Gunilla Cederlund[/caption]

Lin Hallberg är barn- och ungdomsboksförfattare, som främst skriver böcker om hästar, däribland böckerna om Sigge, Rackastallet-böckerna och Robot-böckerna. Hon är född 1956 och uppvuxen i Stockholm. Hon fick sin första egna häst som tolvåring.

Sök efter boken

Berättelserna om Sam och Sigge och deras små ägare Eric och Simon är en parallell serie till den serien om Sigge, som Lin Hallberg har gett ut i många år. Förra hösten kom den första boken Natten då Sigge föddes och nu kommer den fristående uppföljaren Sam och Sigge och riddarbröderna. Det är böcker för lite yngre läsare än Sigge-läsaren, att läsa tillsammans med en vuxen eller som de första böckerna man läser själv. Illustrationerna är stora och i färg och tillåts bre ut sig över sidorna, det skapar läslust. Som alltid är det Margareta Nordqvist som står för bilderna och hon tecknar de små och lurviga shetlandsponnyerna med alla deras karaktärsdrag.

Simon och Eric är söner till Ingela som har ridskolan där Sam och Sigge bor, och där Elina och hennes kompisar rider. Men innan familjen flyttade till Sverige bodde de i England och det är där dessa enklare Sigge-berättelser kommer ifrån. Precis som den förra boken är Sam och Sigge och riddarbröderna upplagd som en berättelse i berättelsen. Det är mamma Ingela som berättar en godnattsaga för pojkarna. Berättargreppet gör att vi pendlar mellan nutidsperspektivet där bröderna ska sova och dåtidsberättelsen som återberättas. Något som kan försvåra för nybörjarläsaren, men som illustrationerna hjälper till att förtydliga.

Som så många syskon småtjafsar Simon och Eric med varandra under godnattsagans gång, vilket också gör att boken tar karaktär av att vara tjatig, och mammans vädjan om att de ska hållas sams och irritation över att de inte gör det smittar av sig på mig som läsare och den mysiga sagokänslan uteblir.

Själva äventyret om när Simon och Eric måste rida iväg i sina riddarrustningar och rädda ett litet föl som blivit separerat från sin mamma är spännande och vittnar om en friare hästkultur än den som råder på svenska ridskolor. I Simon och Erics England finns det öppna hedar och inga trafikerade vägar. Där står två ponnyer och väntar i stallet och när en pappa är upptagen med sitt kan de lätt rida iväg utan att bli sedda. Trots att de förstås egentligen inte får rida utan någon vuxen.

Precis som den förra boken om Simon och Eric är det en söt saga att läsa tillsammans, men den största behållningen med böckerna är fortfarande att de handlar om killar som rider och älskar sina hästar.

Emelie Novotny

Publicerad: 2013-03-23 00:00 / Uppdaterad: 2013-03-22 15:25

Kategori: Recension | Recension: #5150

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?