Recension

: Leta loppan
Leta loppan Erik Magntorn
2012
Lindskog förlag
8/10

Svårfunna, underfundiga loppor

Utgiven 2012
ISBN 9789185311385
Sidor 64
Illustratör Lisa Sjöblom

Om författaren

Erik Magntorn har kommit ut med sju bilderböcker, och mottog 2009 det första Lennart Hellsing-priset. Han arbetar också som förläggare.

Sök efter boken

En av mina favoritgenrer är bilderböcker där man får leta efter något på varje uppslag. Till exempel kan man nämna Jan Lööfs Ta fast Fabian eller Var är tårtan? av Thé Tjong Khing. Erik Magntorns och Lisa Sjöbloms förra bilderbok Hitta barnen! var också ett jättefint sådant exempel. Det var en ABC-bok, och när de nu återkommer är det siffror som står i centrum.

Här är det loppor som gömmer sig, i nya miljöer på varje sida, och först bara en – som är i princip omöjlig att hitta på ett uppslag som föreställer en vildvuxen häck. Det finns andra saker att titta på också som tur är – i det här fallet igelkottar, nyckelpigor och maskar som ser blanka och skinande ut också i det svartvita utförandet. Eller som här i den något enklare bilden av en gran och ett gäng bedårande ugglor. För varje uppslag blir det sedan fler loppor att leta efter, upp till tio. Miljöerna de gömmer sig i sträcker sig från en get till en godisaffär.

letaloppan-inlaga2

Det finns mycket att gilla med den här boken. Det är väldigt vackra, detaljerade och roliga illustrationer. Texten – som berättas med rim som fungerar, vlket inte hör till vanligheterna – är lagom nonsensaktig men lyckas ändå skapa en slags mycket enkel historia som till och med har en liten twist, inte minst bildmässigt. Det jag har att invända mot den är det som jag redan varit inne på – det är inte lätt att hitta lopporna. Som vuxen kan jag se att det inte gör så mycket, att bilderna är fina ändå och att det går att hitta andra saker. Men jag tror inte att det hade tillfredsställt mitt barnjag. Å andra sidan är ”för svår” helt klart att föredra framför ”för lätt”.

Sedan måste jag bara ge en eloge till valet av huvuddjur i den här boken. Att låta den handla om loppor istället för något charmigare djur som till exempel katter ger onekligen respekt. Inte minst när man utmanar läsarens föreställningsförmåga genom att låta tio loppor gömma sig i mormors hår mot slutet av boken. Man kan riktigt känna hur det börjar klia.

Alice Thorburn

Publicerad: 2013-03-02 00:00 / Uppdaterad: 2015-07-02 10:02

Kategori: Recension | Recension: #5120

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?