Fråga 1: Vad är detta för bok?
Kort svar: En bok som svarar på 101 frågor om litteratur.
Långt svar: På 1800-talet gav man ut böcker häftesvis, ett kapitel i taget. Om tillräckligt många köpte boken skrev man ännu ett kapitel. När folk tröttnade slutade man. Det här var bra för författaren, skrivandet gick fort eftersom berättelsen och karaktärerna redan fanns på plats. Och bra för läsaren, man visste vad man betalade för. Hollywood funkar likadant. Tv-serier också. Även Ernst Billgren. Den första boken i den här serien var Ernst Billgrens Vad är konst? och 100 andra jätteviktiga frågor. Konceptet är att vänstra boksidan ställer en fråga som följs upp på högersidan med ett kort och ett långt svar.

Fråga 2: Vem har skrivit boken?
Kort svar: Ulrika Kärnborg, journalist.
Långt svar: På innerfliken presenterar sig Ulrika Kärnborg som författare, kritiker och ”flitigt anlitad” föredragshållare. Jag har inte läst hennes två romaner, men i många år stött på hennes artiklar i DN och numera på Aftonbladet och trodde hon definierade sig själv som kritiker. I boken skriver hon i jag-form om författandet och kastar massor med skit på kritiker. Det är förvirrande.

Fråga 3: Varför kallar Ulrika Kärnborg kritiker för tillbakablickande onanister som egentligen vill vara författare?
Kort svar: Hennes senaste roman fick rätt besk kritik.
Långt svar: Eftersom det är barnsligt att bli arg för att någon tycker man är dålig så brukar författare hålla sitt kritikerhat inom den närmsta kretsen. När Kärnborg nu luftar sitt förakt i offentligheten och menar att kritiker är ”självstympande onanister” medan författare är ”präster/schamaner/profeter” så ger hon också kritikern rätt att släppa på civilisationsgraden. Kritikern kan nu lustmörda likt Jan Aghed, legendarisk filmkritiker på Sydsvenskan, som en gång liknade Arnold Schwarzeneggers rollgestaltning vid en motorgräsklippare monterad på en utombordsmotor.

Fråga 4: Får jag vad jag betalar för, är det här boken som Ernst Billgrens?
Kort svar: Ja.
Långt svar: Nej.

Fråga 5: Vad är problemet med den här bokserien?
Kort svar: Ernst Billgren är inte Fredrik Lindström.
Långt svar: Billgrens typ av frågor är alldels för flummiga, vilket får till resultat att författaren tvingas strunta i frågan och skriver om något annat. Detta kräver en rasande vass stilist, vilket inte är en bra utgångspunkt när ett koncept skall serietillverkas. Drömförfattare till den här boken hade varit DNs bibliotekarie Jenny Lindh.

Fråga 6: Så du gillar inte konceptet?
Kort svar: Jo.
Långt svar: Om frågorna hade varit mer konkreta hade det här varit en intelligent utedassbok och det är ett superkoncept.

Fråga 7: Svarar den här boken på frågan ”Vad är litteratur?”
Kort svar: Till 13%
Långt svar: Väldigt mycket handlar om författarens skrivprocess. Betydligt mindre om alla de institutioner som omger boken, ganska lite om boken som kommersiell produkt på en marknad, i princip inget om bokhistoria och sparsamt om litteraturhistoria. Inte heller särskilt mycket om vad det innebär att läsa och nästan inget om de datorer och det internet som för många yngre människor ersatt både traditionellt tv-tittande och bokläsande.

Fråga 8: Finns det några direkta felaktigheter i boken?
Kort svar: Nej, den aforistiska framställningsformen levererar ounderbyggda påståenden som inte kan falsifieras.
Långt svar: I svar 68 påstår Kärnborg att det i Sverige finns en seglivad myt om att allt som innehåller fakta är tråkigt. Eftersom mycket idag säljs in med att det är ”based on a true story” så förstår jag inte vad hon menar. Jag tycker också det är obegripligt att hon i svar 53 påstår att författare är ett osympatiskt släkte. Jag tycker att författare kan vara inåtvända och rätt jobbiga i grupp när de blir fulla och pratar kritiker och ekonomi. Men i normalfallet är dom rysligt trevliga, prestigelösa och har massor med intressanta saker att säga. Mycket trevligare än exempelvis skådespelare som ju bara pratar om sig själva.

Fråga 9: Vad innebär, enligt boken, författandet?
Kort svar: ”Man väljer ut ett projekt man maniskt brinner för och genomför detta.” (svar 18)
Långt svar: ”Författare är de som ger mening åt civilisationen. I den bemärkelsen är de som präster.” (svar 14) ”Litteratur är en sorts musik från det omedvetna, även om det låter flummigt att säga så. Den skapas inte ens av författaren själv men avlyssnas av honom eller henne. Man måste vara helt stilla för att kunna uppfatta den.” (svar 13)

Fråga 10: Är det här en pretentiös bok?
Kort svar: Ja.
Långt svar: Oui.