Gästrecension

: Pindaros – oden och fragment
Pindaros – oden och fragment Pindaros
2011
CKM förlag
7/10

Antika verk i väldigt ny tappning

Utgiven 2011
ISBN 9789170400988
Sidor 200
Översättare Göran Svärd

Om författaren

Pindaros, född ca 518 nära Thebe i Boiotien och död ca 438 f.Kr. Detta är det enda vi någorlunda säkert vet om hans yttre liv. Pindaros var antikens störste författare av det slags körlyrik som hyllade vinnare i de panhellenska idrottstävlingarna. Hans segerdikter länkar samman den idrottsliga framgången med livets yttersta frågor: föränderligheten, lidandet, åldrandet och döden. Bara 45 av hans dikter är bevarade.

Gästinformation

Lars Nordgren är doktorand vid Stockholms universitet, gymnasielärare på Södra Latin och bloggare – allt i samma ämne: antik grekiska.

Sök efter boken

Pindaros? Är inte det poeten som översattes alldeles nyligen? Visst är det han. 2008 och 2010 nådde Sveriges flitigaste översättare av klassiska poeter, Ingvar Björkeson, till slut fram till Pindaros, antikens främste lyriker, verksam i Grekland under 400-talet f.Kr. Det var därför med viss förvåning jag möttes av nyheten att ännu en översättning av den antike poeten nu finns till hands, denna gång av en nykomling, Göran Svärd.

Pindaros högstämda poesi, som framför allt består av hyllningsdikter till segrare i olika idrottsspel, har rykte om sig att vara svårgenomtränglig, och det är ingen överdrift. Det invecklade språket, i kombination med innehållsliga krumsprång och komplicerade versmått, har fått svenska översättare att rygga tillbaka, och inte förrän den nyssnämnde Björkesons senaste arbeten kom hade dikterna översatts i sin helhet till svenska. Nu har alltså Göran Svärd tagit upp kampen med Björkeson och erbjuder ett urval av Pindaros poesi. Två saker är helt unika för Svärd: dels att han har valt att översätta Pindaros metriskt, det vill säga att han i möjligaste mån har använt sig av samma versmått som originaltexten är skriven på, dels att han har valt att ordna sitt urval kronologiskt, istället för att följa den traditionella indelningen av dikterna, som grundar sig på genrer och geografiska platser.

Boken inleds med en inledande bakgrundsteckning av poeten Pindaros, historien bakom hur hans poesi överlevt till idag samt några nedslag i den omfattande forskningen kring dessa texter. Översättaren ger även en översikt över de versmått som förekommer, tillsammans med en kort diskussion om varför han valt sitt speciella grepp. Inför varje dikt ger Svärd sedan inledande anmärkningar, där han placerar dikten i sitt sammanhang, såväl med avseende på de praktiska omständigheterna kring diktens tillkomst som dess innehåll. Häri ryms även kortare analyser av dikterna. Därpå följer själva översättningen, i sin tur följd av kommentarer till namn och begrepp som den moderna läsaren kan tänkas behöva en förklaring till samt metriska scheman. Boken avslutas med en litteraturförteckning.

Hur är då själva texten? Tungläst är kanske det första intrycket. Jag har gjort några nedslag här och där och jämfört med den grekiska originaltexten, och översättningen, liksom den innehållsliga tolkningen, är mestadels korrekt. Den inledande strofen i det första olympiska odet, vars första ord gåtfullt omtalar vattnet som det främsta, låter i sin helhet så här:

Förnämst vattnet – och guldet, likt är den flammande elden,”¨
när det i natten framblänker, bland furstliga skatter det främsta.”¨
Men, mitt hjärta, önskar du
”¨tävlingskamper besjunga,”¨
sök ej på den ödsliga”¨himlen mer het stjärna finna, än den enda solen som upplyser dagen, ty”¨
inte finnes större än Olympias spel, varifrån
”¨den hymn med stämmor många går, som svävar kring
Ӭde konstklokes tankar att till lov
”¨för Zeus sjunga, sedan framkommit de har
”¨till Hierons så välsignat rika härd.

Den metriskt bundna översättningen har en betungande effekt på flytet i språket och tvingar ibland fram ansträngda formuleringar såsom ”Gyllne phorminx! Egendom Apollons!” (första pythiska odet). Denna effekt är dock avsiktlig, och Svärd understryker själv i inledningen att det som ter sig ”uppstyltat och ansträngt går [...] helt i linje med Pindaros egen ton.” Allt är dock inte högtravande och tungfotat, utan det finns också mer lättflytande formuleringar, såsom ”Kom, muser, nu rikta mot denna ätt en ärans vind av versstrofer!” (sjätte nemeiska odet) och ”Vad har fröjdat ditt hjärta mest, o Thebe, välsignade stad, av allt som ärorikt fordom skett i landet?” (sjunde isthmiska odet).

Vem har då glädje av att läsa Pindaros poesi? Till att börja med alla som är intresserade av grekisk mytologi! Det myllrande landskapet av kända och mindre kända gestalter från när och fjärran, som ibland nästan tar över hela dikter, både fascinerar och förnöjer. En annan tänkbar läsargrupp är de som gillar tänkvärda reflektioner om det mänskliga livets villkor. Gång på gång, både på och mellan raderna, delar poeten med sig av sin ofta ganska svarta syn på tillvaron.

Björkesons översättningar har fått kritik för att de ligger alltför långt från originalet, både språkligt och stilistiskt; Svärds översättningar är i detta avseende ofta Björkesons raka motsats. Här kommer läsaren närmare Pindaros – på gott och ont. Det finns emellertid passager där texten är oriktigt översatt, exempelvis det textställe hos Pindaros som förmodligen citeras allra mest. Det som direktöversatt från grekiskan heter ’en skuggas dröm är människan’ har hos Svärd blivit ”skugga, dröm är människan” (åttonde pythiska odet). Istället för att låta drömmen tillhöra skuggan likställer alltså Svärd de båda, vilket är felaktigt. Översättning, och särskilt översättning av poesi, måste självfallet tillåta ett stort mått av poetisk frihet, men att återge något helt annat än vad som står i originalet är problematiskt, minst sagt. När övergår en översättning till att snarare vara en produkt av översättaren än av den ursprungliga författaren?

Trots mina invändningar tycker jag att Svärd har presterat en högintressant och viktig bok, som gör rättvisa åt det säregna originalet. Dessutom är boken särskilt användbar som vägvisare till den grekiska lyrikens, och särskilt Pindaros, annars tämligen slutna värld, inte minst för alla dem som saknar kunskaper i antik grekiska.

Lars Nordgren

Publicerad: 2011-12-03 00:00 / Uppdaterad: 2011-12-02 16:52

Kategori: Dagens bok, Gästrecension, Recension | Recension: #4447

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?