Recension

: Badskumt. Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg
Badskumt. Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg Katarina Johansson
2011
Ordfront
8/10

Gifterna i badrumsskåpet

Utgiven 2011
ISBN 9789170375675
Sidor 254

Om författaren

Katarina Johansson är miljöjournalist och dokumentärfilmare. Hon driver produktionsbolaget Filmosont, har gjort filmer om bland annat könsbyte, gömda flyktingbarn och stormen Gudrun, och undervisar också i film på gymnasiet. 2011 kom boken Badskumt. Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg ut, och 2012 kom Den onda badankan. Ditt barn och de osynliga gifterna.

Filmosont – mer om Katarina Johansson på produktionsbolagets hemsida.

Sök efter boken

Att innehållet i mitt badrumsskåp är ganska sparsmakat har nog minst lika mycket att göra med slöhet och ointresse som med någon form av miljömedvetande. Inte desto mindre samlar man ju på sig, saker som är trevliga och kanske framför allt saker som man utgår från att man faktiskt behöver.

I Badskumt. Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg granskar journalisten Katarina Johansson vad hygien- och skönhetsprodukterna vi använder egentligen innehåller och hur det kan tänkas påverka oss och vår miljö. Det är långt ifrån någon vacker syn.

I Sverige vill vi kanske gärna tro att det finns någon insatt myndighet som ser till att produkterna vi använder inte utsätter oss för onödiga risker. Att möjligheten att bli stämda på fantasisummor får internationella bolag att hålla sig något sånär på mattan. Det verkar uppenbart ganska naivt.

Johansson ger snarare bilden av att just hygien- och skönhetsprodukter är ett ovanligt eftersatt område, ett område som möjligen aldrig tagits riktigt på allvar. Så innehåller till exempel mjällschampo ofta ett ämne som är förbjudet i målarfärg och vanligt lusschampo innehåller nervgifter som är förbjudna både i skogsbruket och vid skadedjursbekämpning inomhus.

Ofta är förstås forskningsläget oklart. Olika ämnen misstänkt vara cancerframkallande, ge genförändringar eller försämrad reproduktion. Dessutom är ”cocktaileffekten” av alla ämnen vi utsätts för svår att förutse. Solskyddskrämer tycks lika gärna kunna ge cancer som skydda mot det (antingen indirekt genom att de tar bort symptomen på att vi faktiskt bränner oss, eller direkt genom kemikalierna de innehåller). En hel del av de 110 ton hygien- och skönhetsprodukter som vi svenskar använder varje dag (!) hamnar ju dessutom i vatten, djur och natur så småningom.

Allt det här låter säkert deprimerande och det är det förstås på många sätt. Ändå lyckas Katarina Johansson på något mystiskt vis hålla en positiv grundton. Badskumt är lättbegriplig och lättläst, i tonen ofta mer som en tidskift än som en fackbok. Den är full av konkreta tips och känslan av att det går att ifrågasätta och påverka, åtminstone i det lilla.

En nyckel är naturligtvis att vi borde använda mindre av de här produkterna, men också att det faktiskt finns alternativ. Vi måste bara tänka om en smula. Till exempel menar Johansson att vi borde tänka på hygien- och skönhetsprodukter som färskvaror. Att en hudlotion som blivit stående ett decennium fortfarande luktar som den ska – Mats-Eric Nilsson påpekade ju något liknande om mat i Den hemlige kocken – är till exempel inte rimligt. Konserveringsmedel och ämnen som bara har till uppgift att få produkterna att kännas, lukta, löddra och i allmänhet uppföra sig som vi vant oss vid att de här produkterna ska, är en del av problemet.

Det blir mycket ”välj själv vad du tycker känns bra” och ”tänk själv” och det är förstås viktigt. Men hur ofta orkar man egentligen det? Vore det inte bättre om vi kunde komma överens om lagar och regler som höll cancerframkallande, genförändrande och fertilitetsstörande ämnen borta från vår och våra barns hud (och mat och leksaker och kläder och … ja, ni fattar)? Vore det inte rimligt om vi också kunde agera kollektivt för vårt kollektiva intresse av att slippa förgifta oss själva och jorden? Johansson skriver en del om EU:s ganska tandlösa lagstiftning på området och hur den är resultatet av producenternas massiva lobbying i Bryssel. Här behövs väl motkrafter?

Inte desto mindre lyckas Johansson just sätta igång tankar, få mig att ifrågasätta. Vad behöver jag verkligen av allt det där i badrumsskåpet? Och inte minst: hur kan det finnas så många företag som tjänar grova pengar på att utsätta oss för ofta helt onödiga risker?

Jag förmodar att det sista kanske är en fråga som besvarar sig själv.

Ella Andrén

Publicerad: 2011-10-22 00:00 / Uppdaterad: 2011-12-06 01:46

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #4371

5 kommentarer

Det är inga direkta nyheter, men visst är det skrämmande likväl. Förutom hygienprodukter så innehåller ju även den mesta av vår mat, våra kläder och i princip allting vi omges av både det ena och det andra´i giftväg. Så var ska man börja förändra och hur? Det känns som att an står sig rätt slätt mot storföretagen och världsmarknaden.

Sofia i Bokmilaskogen Oregistrerad 2011-10-22 12:16
 

Usch, otäckt,varför får man inte lära sig sånt?

Pyret Oregistrerad 2011-10-22 15:52
 

Ett förtydligande, sedan redaktionen fått påhälsning från branschföreningen Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet:

Självklart finns det en myndighet med ansvar för hygienprodukter och kosmetika. I Sverige är det Läkemedelsverket, som följer EU:s rekommendationer. Vilket Johansson både diskuterar och problematiserar i sin bok (bland annat genom att jämföra med motsvarande myndighet i Danmark, bedömningar gjorda av Naturskyddsföreningen, andra forskare, olika organisationer som sysslar med miljömärkning, och liknande).

Om min recension ger intryck av att Sverige på något magiskt sätt helt skulle sakna en sådan myndighet ber jag om ursäkt.

Om jag däremot antyder att detta i sig möjligen inte är en garanti för att vartenda gram av 110 ton hygien- och kosmetikaprodukter om dagen är garanterat ofarligt och livsnödvändigt, ja, det ber jag inte det minsta om ursäkt för.

Ella Andrén Redaktionen 2011-10-25 19:02
 

Jag blir väldigt nyfiken på vad branschen skrev i sitt mail. Här du möjlighet att publicera det? Tycker inte alls att någon rättelse var nödvändig…

Elin Oregistrerad 2012-01-07 00:14
 

Nja, vi vill ju inte hamna i någon Lundell/Skugge-situation här – man har ju inte rätt att publicera någon annans text utan tillåtelse – men några citat finns i krönikan Kemikalier, konsekvenser och en och annan konspirationsteori.

Ella Andrén Redaktionen 2012-01-07 10:23
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?